Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Afslutningsfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
började dermed äfven att sjunka. Detta hade dock icke
sin orsak ensamt i den större tillgången, utan härtill kom
äfven att sättarne ofta icke sjelfva kunde uppehålla
anseendet. Sjelfva sysselsättningen gör visserligen att en
sättare under arbetet kan inhemta kunskaper och att hågen
för läsning kan väckas, hvilket tillfälle icke står andra
arbetare till buds; men för att hafva någon verklig nytta
deraf, bör han hafva så mycken skolunderbyggnad, att han
kan draga riktiga slutsatser af det han läser; men denna
underbyggnad fans i de flesta fall icke. Under skråväsendets
tid kom dertill att lärlingen hade att utstå en lång
lärotid, under hvilken han visserligen fick lära sitt yrke, men
derunder han vanligen behandlades så hänsynslöst, att i de
flesta fall all hederskänsla gick för honom förlorad. Dåi
han slutligen blef utlärd, drog han en lättnadens suck och
fröjdade sig öfver att vara fri, men denna frihet begagnade
han sällan till att höja sig såsom menniska, utan nu tänkte
han mest på att taga skadan igen för alla de
vedervärdigheter han fått utstå under lärotiden, och om han sent omsider
kom underfund med att denna frihet i sjelfva verket var sämre
än lärotidens slafveri, så var det ofta för sent att vända om,
de dåliga vanorna hade hos honom fått för starkt rotfäste.
Under sådana förhållanden kan man icke förundra sig
öfver att det anseende, som de första konstförvandterna
egde, småningom alldeles försvann. Detta bedröfliga
förhållande fortfor hos oss ända in på 1840-talet. Den första
verkliga ansats till ett bättre gjordes här 1846, då
Typografiska Föreningen stiftades. Den del denna förening haft i
sträfvandet hos konstförvandterna och typografer i allmänhet
att återvinna det förlorade anseendet, är större än mången
tror eller vill erkänna; tidsandans bättre riktning har gjort
det öfriga. — Från samma tid räknar äfven det svenska
boktrycket sin pånyttfödelse; med början af 1840-talet
inträdde småningom en täflan om att kunna utföra arbeten
som kunde tåla jemförelse med utlandets bättre alster. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
