- Project Runeberg -  Boktryckeri-kalender / Femte årgången. 1897 /
15

(1892-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i15

I kaiislikollegii protokoll och i bevarade brefsamlingar
och andra dokument kan man således spåra societetens
verksamhet. Den Lindhska brefsamlingen i Kongl.
Biblioteket, numera kronologiskt ordnad af Bibliotekarien Harald
Wieselgren, är synnerligen intressant i detta hänseende.
På flera ställen önskas att man snart måtte »få societet»
för att få afgörande utslag i den eller den frågan. Vanliga
tvistemål voro att arbetare blifvit rundschlade från ett
tryckeri till ett annat. Rymda typografer förständigades genom
societetens försorg att ställa sig tillbaka på sin gamla plats.
Äfvenså förekomma någon gång klagomål om att den ene
boktryckaren gått under en annan i pris. Lärlingsantalet
var på den tiden begränsadt och räknades efter pressarnas
antal. Ofta anföres klagomål om hur den eller den
boktryckaren i sin tjenst antagit för många lärlingar. Allt
hänsköts till boktryckerisocieteten, som äfven så godt sig
göra lät afhjelpte missförhållandena, och många tvister och
stridigheter hafva på ett välsignelserikt sätt blifvit lösta
inför detta forum.

Att boktryckerisocieteten sedermera råkade i förfall
berodde hufvudsakligen derpå att hon, befriad från
kansli-kollegii öfverhöghet, blef bringad att stå på egna ben. En
annan orsak till splittring var äfven att de som derstädes
hade säte och stämma visserligen voro boküyckeriegare
men icke boktryckare och alldeles för stolta att låta sig
representeras af sina faktorer. Arbetarne förlorade då
förtroendet för societeten, och hvartill tjenade det för öfrigt
att lagstifta då man ej hade myndigheternas stöd att vädja
till och genom den totala frånvaron af hvarje tillstymmelse
till samhörighetskänsla ej hade förmåga att gifva lagen
behörig kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:16:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/boktrkal/1897/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free