Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De äldsta stilgjutarne. 23
af ett egendomligt förbiseende hos tryckaren af Speculum i
slutet af en sida, der sista raden är upp och nedvänd. Ett
fel af denna storlek hade knappast kunnat begåtts, om
bokstäfverna blifvit satta typ efter typ. Man kan ock tänka sig
att rad för rad sattes och inflyttades i formen; bokstäfverna
behöfva för en dylik manipulation visst icke hänga tillsammans
med en tråd, och vid en sådan förflyttning skulle ju en rad
lätt kunna af en händelse hafva vändts.
Ett annat sätt skulle vara att gjuta i lerformar, ungefär
samma sätt, som man begagnat sedan urminnes tider för
att gjuta statyer eller andra saker af metall. Man anser, att
äfven detta sätt att gjuta skulle förklara olikheterna hos vissa
bokstäfver. LAMBINET! anser, att de första tryckarne upptäckt
ett sätt att gjuta en hel sida af ett arbete ungefär liknande
vår nutida stereotypering. Denna hypotes har understödts
af FIRMIN DiDoT, den ryktbare boktryckaren, samtida med
Lambinet, men man får väl antaga, att denna fantastiska idé
funnit gensvar hos den entusiastiske fransmannen, därför att
han var uppfinnare af stereotypien och som i denna sin metod
trodde sig se en hel revolution i konsten att trycka böcker.
Skulle något af dessa här nämnda sätt för framställande
af typer varit begagnadt af de tidigaste boktryckarne, så
tillhöra dessa den obildade skolan, den mera mognade skolan
synes genast kommit till insigt om nyttjandet af stämplar,
matriser och ställbart gjutinstrument. Ett noggrant studium af
de tidigaste trycken, som utgingo från Mainz, öfvertygar oss
om, att de första tryckarne visst ej voro några fullkomliga
typgjutare. Men säkert kan man sluta sig till, att de hade
hemligheten i sin hand, äfven om deras första punsar voro
! Origine de Vimprimerie, Paris 1810. 2 vol.
Gjulning i
lerformar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
