- On this page / på denna sida
- Julkvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JULKVÄLLEN.
Julkvällen stundade. Ute likade det sig föga till frid
och helg. Nordvästen tjöt om knutarna och drev med
sig snöglopp och ispiggar, som hopades till en tjock
sörja på takfönstren i byn och gjorde skumt inomhus.
Men julbrasan tändes på det ena stället efter det
andra och spred ljus och värme i stugorna.
Store Lars i Pärsgård satt i sängen, med sparlakanen
kastade bakom sig, och såg på tillrustningarna i stugan.
Det var den enda plats, där han kunde sitta fullt i fred
under stöket. Lars var en sträng man och mäktig tillika.
I sitt hus tålde han blott en vilje, och det var hans egen.
Men hans välde sträckte sig vitt ut över egna rå och
rör. Byborna lågo i hans hand, och på sockenstämman
fanns knappt någon, som tordes säga honom imot, ty
de, som ej trängde till hans medel, de fruktade hans
styrka och våldsamma lynne. Sin rättvisa framhöll han
gärna, ty han visste med sig, att han aldrig tagit mer
än laglig ränta på sina penningar och aldrig i handel
skämt någon på ett rundstycke. Över de hårda dragen
flög nu ett belåtet leende, när hans ögon kommo att
falla på storabord där längst framme i stugan. Så kunde
endast den rike ha det. På ett grant bordtäcke stod
det väldiga sovelfatet med ett halvt svinhuvud efter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bondeson/2/0011.html