Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser / 173 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Tromp och Krans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och gav den sjanen en sup, för han skulle hjälpa henne
med att ta död på hunden. Och så funderade de ut
det så, att de skulle ta ett rep och hänga kräket i ett
träd uppe i björkebacken där ovanför Kråkestugan.
Ja, käringen tog repet och gjorde en rännesnara på
det, och Tjohej fick hunden i famnen, och så ledade
de av dit upp i björket. Hunden gnall hele vägen och
försökte rycka sig lös. Det var ända, som om han hade
förstått deras mening.

När de kommo fram, så fäste Johanna Petternilla
repet om en bra gren uppe i en björk där och så trädde
de huvudet på hunden i snaran och drogo till, och
Tjohej släppte honom. Men de tyckte, det var så hemskt,
bägge två, så de vände genast ryggen till och skynte
sig hem. De orkte rent inte se på, hur han rycktes med
döden. Johanna Petternilla kände sig ända mörkrädd
mitt på ljuse dan.

Så var det la slut med gamle Krans då, mente de.
Och Johanna Petternilla hade på kitteln och gav Tjohej
en rejäl gök — det skulle vara så gott som, liköl.

Så fram på eftermiddan kom jag hem, och då talte,
förstår sig, Johanna Petternilla om detta härna, hur hon
hade ställt till det med Krans. Jag tyckte allt, det var
lett, att han skulle behöva bli hängder, den gamle
hederlige Kransen, och jag ankade på, att jag inte kunde gett
en ett ärligt skott, för det hade han då förtjänt och
inte att bli hängd som en annan missdådare. Men nu
var det gjort, och gjord gärning har ingen vändning.
Och bra var det, att det var slut med detta leda
bekymret och pratet i huset.

Men jäden i det! — När jag kommer och skall gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>