Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Glader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då började prästen att skrifta honom och talte vid
honom, så att han var god till att få ut fan ur rummet.
Men Per ville ändå inte ta imot nattvarden, utan han
ville först ut. Då stod fan i förstugan och vred av en
huvet, så att ansiktet var åt ryggen. Och när han kom in,
såg ingen det utom prästen. Men Per gick åt sängen, och
som han kom dit, så dö han.
Då säger prästen:
— Nu for hans själ åt helvete.
Där var många utav Pers släktingar där och de blev
onda på prästen, men de lät det ändå bero.
Så skulle prästen hålla likpredikan efter Per i
Gärserud. Och då sa han, att Per var i de osaligas våningar.
Släktingarna stämde då prästen Valdenström till
häradsrätten för det, han hade sagt. När prästen kom fram för
häradsrätten, så frågade häradshövdingen, om han har sagt
det om Per i Gärserud, som han var tilltalad för.
Då svarar prästen Valdenström, att han skall själv få
svara inför rätten, var han är, och så säger han:
— Nu skall Per själv svara, var du är, om du är i de
saligas våningar eller de osaligas.
Då gjorde det ett suckande under tingsbordet och sa:
— Jag är i de osaligas våningar.
Och därmed så blev prästen befriader.
Ja, Gud vet bäst, hur det är, och Per ock. Men hans
släktingar är grömt rika och har stora förmögenheter än
i dag.
Jakob reste sig upp och vred på kroppen.
— Det är, som om jag inte vore riktig människa, när
jag inte har förskinnet på. — Men det händer inte så ofta
heller, tillade han försiktigtvis. — Nu på hemvägen, så
skall vi titta in hos Ola på Lurut, skräddaren här. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
