Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sankte Göran och draken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herren kan aldrig tänka därtill. Hon skall i morgon ut,
och det är bjudet, att den, som vågar försöka frälsa
prinsessan och kan det fullborda, skall hava henne till äkta samt
efter konungens död sitta på konungatronen.
— Jaså, svarade Sankte Göran. Det var ynkligt.
Natten inföll, och de förfogade sig till vila. Men Sankte
Göran hade liten eller nästan ingen, ro, ty han tänkte mycket
på denna saken.
Emellertid blev morgonrodnaden synlig. Och vid solens
uppgång var Sankte Göran redan färdig att avresa, tog
avsked utav bagaren och tackade för all välvilja, som imot.
honom varit bevisad. Sankte Göran satte sig på sin häst,
tog sitt blanka svärd, satte det i skidan — och båda hans
hundar följde efter — och han tågade sin väg.
Vid ena sidan av heden var en skog, varuti Sankte Göran
dolde sig någon stund. Strax därefter kom en vagn
körande och stannade på heden. Och en sorglig syn
upptäcktes, då nu kungliga prinsessan, svartklädd och
gråtande, trädde ur vagnen. Konungen och drottningen, hade
icke varit i stånd att följa henne dit, utan endast något
utav konungens betjäning, som var med. Alla ömmade
för den stackars varelsen och ville icke se ett sådant elände,
att kungliga prinsessan skulle för deras ögon bliva av
draken uppslukad, utan framsatte en stol, som var medförd,
varpå prinsessan vilade. De åtföljande vände genast med
vagnen, körde i fullt sporrsträck tillbaka, ty de var alla
rädda.
Sankte Göran, som från skogsbrynet såg, vad som
föregick, trädde genast fram, då de andra var bortfarna, och
sade till prinsessan:
— Gråt icke! — tog upp med högra handen, avtorkade
hennes tårar, som rann henne ner över kinden, med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
