- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
243

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollkäringen och rosetta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

solens sken, for några varv omkring huset och försvann
sedan. Nu blev Rosetta ganska förskräckt. Men då inga
märken syntes i huset såsom förra gångerna, gav hon sig
något till freds och tänkte som så:

— Det drar väl om någon tid, innan käringen blir varse,
att fågeln är utsläppt.

Efter en stund hemkom käringen och frågade Rosetta,
om hon fullgjort alla sina skyldigheter.

— Ja, svarade flickan, så gott jag kunnat göra dem.

— Du har väl icke rört vid buren? sade käringen.

Flickan blev eldröd i ansiktet och tordes icke svara.

— Seså, sade käringen, nu begriper jag, du har åter
varit nyfiken. De tvenne förra gångerna, du varit näsvis,
har jag förlåtit dig, men nu är det slut.

Varpå käringen befaller Rosetta avtaga alla sina kläder
och bereda sig till döden. Rosetta darrade och bad käringen
om nåd. Men käringen befallde, att så skulle ske.

Som Rosetta var blottad, påtog käringen henne ett
linntyg av vitt, skinande silke samt kläder, som hon förtrollat,
som blänkte med guld och ädla stenar, och satte på hennes
fingrar fem stycken dyrbara guldringar, tog henne vid
handen, ledde henne långt åt skogen vid en stor landsväg, som
där gick fram, bakband hennes händer samt fästade henne
med tåg vid en trädstam.

Någon stund därefter kommer konungen där i landet
resande, med hela sin svit. Som han kom nära till detta
ställe, där flickan stod, frågade han sin betjäning, vad detta
kunde vara. Han befallde därför en betjänt att gå till trädet
och se efter.

När betjänten kommer till trädet, hade Rosetta under
tiden lyckats få den ena handen lös, tog med densamma
av en guldring, kastade till betjänten och sade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free