- On this page / på denna sida
- Om Hanspärsgårds höns
- On this page / på denna sida
- Om Hanspärsgårds höns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Kunde jag inte ge mig den onde på, att det var hon,
som har sagt et! — Tvi för ett sådant as till gårdbokvinna!
Avundsjuka! Tvi, ett sådant as! — Hm! — Jo jo, när jag
kom dit in med det första ägget och ville visa henne i all
vänlighet, så var hon så mutten och sur, så hon ville inte
ta i et en gång, utan hon vände sig ifrån mig och bara blåste
och rev i eldmörjan. Och hon bad mig inte sitta ner och
få en kopp, fast hon hade kaffekitteln på. Och vafflor
stod där ett helt fat på bordet. Har jag gjort så med henne
nån gång, vad? Tvi den onde! — Men hälsa du den moren,
att hon kan först gå upp och titta efter i deras egen kornark,
hur mycket där är igen, innan hon gör sig några onödiga
bekymmer om vad som finns i andras. Tvi, ett sånt as!
Gå och vilja ställa till ont emellan äkta folk! Tvi!
Kalle rev sig både fram och bak. Hade han bara låtit
bli att låtsas om detta härna och aldrig tittat efter i
kornarken. Så är det med att lyssna till käringaprat.
Men Börta hon gick på:
— Det förgjordade, avundsjuka kräket! Kom! Ge
hönorna så mycket korn! Likasom jag inte slitit och skrapat
och kokat och sollat med allting annat bara för att spara på
kärnen. Hon ska se, att här ska finnas både malt och gryn
och vafflemjöl med, när hon inte har så mycket korn igen,
som hon behöver att bränna till ett kok kaffe. — Och du,
ditt nötahuvud, jag kan inte bättre säga. Din sjane! Var
det för att titta efter kornet, som du var uppe på loftet.
Du trodde la inte jag hörde, det slamrade i arklocken där
uppe, fast du gudbevars gjorde dig till och skrapade med
fötterna och harskade dig! Tvi! Ska det vara hedern för
en vårdar sitt hus och ser om sitt och sina så gott en
nånstingen förmår!
— Börta! bad Kalle så vackert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
