- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRATTA-LARS.
Det var till Tratta-Lars, skräddaren, som gamle prosten
i Kröplinge sa:
— Jag tycker mycket bra om Lars, sa han; för Lars är
en duktig skräddare och en bra karl för resten, jaha. Det
är bara en ting, som Lars skall vara snäll och lova mig. —
Lars förstår nog, vad jag menar. Jo, det är — hum, ja.__
Lova mig nu det! Jag vet, att Lars håller, vad han lovar.
— Ja, käre prosten, det vill jag visst göra, så vitt som
det står i människomakt, så — mente Tratta-Lars och såg
så innerligt trovärd ut så.
— Ja, lova mig då, att Lars bara tar sig en sup åt gången.
— Ja, ja, käre prosten, det vill jag gärna lova, med hand
och mun — men det ska ske så titt, så titt, så titt!
Och Tratta-Lars, han tog sin sup — nu som förut —
så titt, så titt, så titt, som han nånsin kom åt det. Så att
detta löftet till prosten, det höll han då som en hel karl.
Eljes ville nog folk säga, att Tratta-Lars inte var just
så värst ordhållig av sig. För i gårdarna, där de hade tingat
honom till sig att sy, där fingo de hela säckar fulla med
löften, att han skulle komma — då och då och då; men
likafullt kunde de hitta på att få vänta över både jul och
påsk och midsommar, innan någon skräddare viste sig i
dörren med sin alnakäpp och sitt pärsejärn. Jaja, visst svuros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0080.html
