Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfostringsanstalter - Uppfostringskommittén - Upphalnnigsbädd - Upphandling - Upphandlingsdeputationen - Upphämta - Upphärad - Upphöja - Upplagsnäring - Upplagsplatta - Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
U ppfostringskommittén—U ppland
146
skall kunna utövas. Sådana
anstalter äro statens
tvångsupp-fostringsanstalter (se
Tvångs-uppfostran), enskilda
räddningsinstitut (Sveriges äldsta i
Stora Råby invid Lund 1838) och
skyddshem m. fl.
U ppfostringskommittén,
Stora U., se Skolväsen sp.
849 f.
Upphalningsbädd, slip.
Upphandling för statens
behov regleras genom Kungl.
förordn. 16 jan. 1920, som i
rättsligt hänseende bygger på 1905 års
köplag. Infordrande av anbud
skall i regel ske genom offentlig
kungörelse. Noggranna
bestämmelser lämnas för grunderna för
och tillvägagångssättet vid
anbudens prövning. Svenska varor
skola i allm. ha företräde.
Ställande av säkerhet är icke
obligatoriskt utan beroende på
vederbörande myndighet.
Upphand lingsdeputationen,
1716—19 verksamt ämbetsverk,
vars upphovsman var v. Görtz
(se d. o.). Dess ursprungliga
uppgift var att bringa i omlopp
obligationer och att med hjälp av
en utomordentlig skatt, u p p
-handlingsavgiften (därav namnet U.), handha uppköpen
för militära behov. U: s
verksamhet utvidgades till att omfatta
så gott som hela kronans
finansförvaltning och ekonomiska
politik. En i samband med Görtz’ fall
inledd räfst med U:s medlemmar
blev i det närmaste resultatlös.
Upphämta, seOpphämta.
Upphärad, socken i Älvsb. 1.,
jämte Rommele, Fors och
Ås-bräcka pastorat i Göteborgs stift.
1,205 inv.
Upphöja. Matem. Att upphöja
ett tal till n är att bilda dess n-te
dignitet (se Rotens).
Upplagsnäring, rese’rvnä-
r i n g, näringsmedel, som av en
organism upplagras för att vid
behov åter användas i
ämnesomsättningen. — Bot. U. avsättes i
frön och groddknoppar och
möjliggör de nya plantornas
utveckling till det stadium, då
det fått egna blad och rötter;
vid. i stam- och rotknölar,
rotstockar och lökar, varigenom örter
kunna överleva en vinter 1. torrtid
och utveckla nya skott vid vårens,
resp, regntidens inbrott; i
stammar och rötter av lövfällande
träd, som med hjälp av U.
utveckla nytt bladverk, o. s. v. Jfr
Sekret 3. — Av kvävefri U. är
stärkelse vanligast (t. ex. i
sädeskorn, potatis), ofta förekommer
socker (t. ex. i betor), cellulosa
(t. ex. i dadel), slem (t. ex. i
orkidéknölar), fett (t. ex. i
hasselnötter, kokosnötter) etc.
Äggviteämnen äro särskilt rikliga i
ärtväxternas frön. — Zool. U.
ut-göres huvudsaki. av fett, som
upplagras i kroppens fettvävnader,
hos däggdjur under huden,
omkring njurarna, vid hjärtbasen
och hjärtsäcken, i tarmkäxet etc.
Övriga ämnen, ss. kolhydrat
(gly-kogen i levern och musklerna),
äggviteämnen, näringssalter,
vitaminer, upplagras i mindre mängd.
Hos fiskar m. fl. vattendjur
fungerar levern ss. depå för olja
(tran). Hos flertalet djur tillföres
äggcellerna U., gula, som senare
förbrukas av embryot.
Upplagsplatta, en mellan en
järnbalk och underliggande
murverk anordnad tryckplatta, vanl.
av gjutjärn 1. stålgjutgods.
Uppland (fsv. Upland, eg. det
längre upp från sjön belägna
landet), landskap i Svealand, mellan
59° 12’ och 60° 40’ n. br. samt
1° 26’ v. 1. och 1° 32’ ö. 1.
från Sthlm, gränsar i n.ö.,
ö. och s.ö. till Bottniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
