Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur, mekanisk inrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Ur
196
T. v. Golvur med lackerat foder från
Stjärnsunds urfabrik. 1730-t. (Nord,
mus.) — T. h. Golvur med lackerat
foder av Petter Ernst. 1700-t:s mitt,
tare 1. längre tidrymder
användas för bl. a. vetenskapligt bruk
kronogra’fer, ankarur med
särskild, större sekundvisare i
U:s centrum, som räknar 7g
sekunder, ävensom en extra
minutvisare. Bägge dessa visare
kunna genom tryckning på en
knapp sättas i gång och vid en ny
tryckning bringas att
ögonblickligen stanna, varvid man exakt
kan avläsa den tid, man velat
bestämma. En tredje tryckning
bringar nämnda bägge visare
tillbaka till nollställning, varefter en
ny observation kan företagas,
övriga visare röra sig kontinuerligt
och mäta tiden utan att störas av
dessa kortare tidmätningar. Dessa
U. göras ganska komplicerade. För
sporttävlingar o. d. förekomma
enklare tidtagareur, som
dock ej kunna tjänstgöra som
vanliga tidmätare. — Historik. Det
äldsta instrumentet för
tidmätning är soluret (se d. o.), som
använts för exakta
astronomiska observationer redan tidigt
hos kineserna, i Orientens
forntid och hos antikens folk.
Vattenuret (se d. o.) fanns redan i
Egypten under 2:a årtusendet f.
Kr. Sanduret 1. timglaset (se d. o.)
existerade åtminstone på 1400-t.
Mekaniska U. med lod som
drivkraft konstruerades först under
medeltiden. Den grundläggande
uppfinningen av gånginrättningen
tillskrives munken Gerbert (påve
under namn Sylvester II 999).
Uppfinningen av fjädrarna
till-skrives Peter Henlein, verksam
i Nürnberg vid 1500-t:s början.
Härmed blev fickuret tekniskt
möjligt, ehuru det länge förblev en
otillförlitlig lyxartikel. Huygens
konstruerade 1656 pendeluret,
varigenom U. blev en tillförlitlig
tidmätare, samt oron (1674).
Redan 1587 konstruerades i München
ett lodur med minutvisare, men
vanlig blev denna ej förrän omkr.
1700. CyUndergången utformades
på 1680-t., ankargången något
senare; den första kronometern
konstruerades 1728 av
engelsmannen Harrison och förbättrades av
schweizaren A. L. Bréguet (f.
1747, d. 1823). — Märkliga
medeltida U. äro de astronomiska .
(horologierna), som i en
sammanträngd form ge en bild av
världsalltet. Urtavlans centrum är
jorden, de tre visarna symbolisera
solens, månens och
stjärnhimmelns kretslopp. Horologierna
sammanställdes vanl. med
sinnrika slagverk och rörliga
figurer. Åtskilliga sådana U.
finnas bevarade, de flesta dock
i förändrat skick. Från 1300-t:s
slut stammar trol. Lunds domkyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
