Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urinblåsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Urinblåsa—Urinorganens sjukdomar
214
ytterligare någon tid börjar
urinämnet sönderdelas av bakterier
till ammoniak och kolsyra
(”alkalisk jäsning”).
Urinblåsa, se U t s ö n d
-ringsorgan.
Urindrivande medel, se D i u
-r e t i c a.
Urinfistel, förbindelse mellan
urinblåsan och närliggande organ,
vanl. slidan 1. ändtarmen, 1.
öppning av urinblåsan i bukväggen,
kan bero på missbildning 1.
uppkomma genom variga
inflammationer i urinblåsan 1. närliggande
organ (varig biåskatarr,
blindtarmsinflammation m. m.).
Urinförgiftning, u r e m i’,
förgiftning, som inträder, då
urin-avsöndringen helt 1. delvis upphör.
Vid U. är blodets halt av de
kvävehaltiga ämnen, som icke äro
äggvita, förhöjd. Se vid.
Urin-organens sjukdomar.
Urinledare, Urinorgan, se
Utsöndringsorgan.
Urinorganens sjukdomar.
Med. Njurarna skadas lätt av
gifter, vilka genom dem
utsöndras, varvid en (hematogen) U.,
s. k. ä g g v i t e s j u k a, kan
uppstå med degenerativa processer i
utförsgångarnas epitel, n e f r o’ s,
och inflammatoriska processer i
glomeruli (se
Utsöndringsorgan) 1. den interstitiella
vävnaden, n e f r i’ t. Vanl. finnas
båda samtidigt med ena 1.
andra processen övervägande.
Urinen blir äggvitehaltig
(albumi-nuri’), innehåller njurepitel och
cylindrar, bestående av
degenererade celler och denaturerad
äggvita från njurkanalerna, samt
vid glomerulusskada röda
blodkroppar. Epitelskadan åtföljes på
grund av bristande
utsöndrings-förmåga hos njurarna av
vatten-svullnad (ö d e’ m, v a 11 u s o t) i
kroppen och glomerulusskadan av
blodtrycksförhöjning. Sjukdomen
ger inga lokala smärtor. —
Ne-f r o s e r orsakas av infektioner,
autointoxikationer (ss. vid
havandeskap) samt av förgiftningar
(ss. av kvicksilverföreningar och
balsamer). Symtomen växla från
lindrig till höggradig albuminuri
med avstannande av
urinsekretionen (an ur i’) och
urinförgiftning (ur em i’) med dödlig
utgång. Samma symtom som
nefro-ser ger
amyloiddegenera-t i o n (se d. o.) i njuren. — N e
-f r i t e r orsakas i regel av
infektionssjukdomar (även av
hals-fluss). Av symtomen äro trötthet,
blod i urinen, blodtrycksstegring
karaktäristiska. Härtill komma
mer 1. mindre utpräglade
nefros-symtom. Läkning kan ske på
några veckor, men sjukdomen kan
liksom nefros bli kronisk. Symtomen
äro då ofta obetydliga i början.
Njurarnas angripna delar läkas
under ärrbildning med
skrump-ning, skrumpnjurar, och nya
delar angripas och förstöras
ständigt. Härigenom inskränkes
funktionen, och följden blir till sist
uremi med huvudvärk, dyspepsi,
kräkningar, diarré och tilltagande
slöhet, stegrad till medvetslöshet,
varunder döden inträffar.
Kramper (eklamptisk uremi) till följd
av hjärnödem förekomma ock vid
uremi. Genom kärlförändringar
och blodtryckshöjning samt genom
denna ökat arbete för hjärtat blir
den omedelbara dödsorsaken vid
kroniska nef riter oftast hj
ärtsvaghet 1. hjärnblödning. Delvis i
samband med kärlförändringarna
stå degenerativa processer i
ögonbottnarna, r e t i n i’ t (jfr ö g o n
-sjukdomar). Åderförkalkning i njurkärlen kan även
medföra njurskrumpning, dock vanl.
av lindrigare art än föreg. Om
stasalbuminuri och ortotisk albu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
