Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ut infra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Ut inf ra—Utlandssvenskar
238
ss. beteckning för den utilistiska
moral och ateistiska
världsåskådning, som omfattades i det av
honom bildade Utilistiska
samfundet. — Utilitarister,
utili’ ster, utilita’rier,
anhängare av utilitarismen.
Ut fnfra, se u. i.
U’ti posside’tis, lat., ”såsom I
besitten”, diplomatisk term, som
betecknar, att erövringarna under
ett krig i freden 1. vid stillestånd
lämnas orubbade. Motsatsen är
status quo ante (se Status).
Ut jord, lägenhet (se F a s t i g
-het sp. 1436) inom ett
skifteslag, som, ehuru den icke åsatts
mantal, dock har del i
skifteslagets ägor 1. utan att ha sådan
del utgöres av ett under visst
hemman, ofta beläget i annan by,
lydande jordområde (då även
kallad u r f j ä 11, jfr d. o.).
Utjämning. Då en storhet skall
beräknas ur vissa observationer,
ge olika observationsserier på
grund av oundvikliga fel i allm.
ej överensstämmande värden. U.
av observationerna består då i
beräkning av det sannolika värdet
på den sökta storheten och utföres
med en utvidgning av
minstakvadratmetoden (se
Sannolikt fel).
Utjämningsandel, se
Skattelagstiftning sp. 746.
Ut j ämningsf örbindningar,
ekvipotenti
a’Iförbindning ar (av lat. ae’quus, lika,
och potential), ledningar, som
i likströmsmaskiner förbinda de
ankar spolar (1.
kollektorlamel-ler) med varandra, vilka under
driften alltid skola ha samma
potential. U. hindra
utjänmings-strömmar att flyta över borstarna
och avlägsna därmed de nackdelar,
som ev. excentriskt ankarläge,
gjutfel i poler och ok, asymmetri
i lindningarna o. s. v. orsaka.
Utkilande lager, ett berglagers
uttunnande och försvinnande
mellan tvenne andra, en normal
företeelse i en orubbad lagerföljd.
Utklarera, se Inklär er a.
Utklippornas fyr, se Tor
-hamn.
Utkok, järn och slagg, som
utslungas ur konvertera vid
besse-merblåsning.
Utkopieringspapper, se
Fotografi sp. 420.
Utkragning,
byggnadskon-struktion, bestående av successivt
över varandra utskjutande
sten-skift 1. bjälkhuvud 1. av konsoler.
Jfr överkragning.
Utlandssvenskar, benämning
på i utlandet bosatta, i Sverige
födda svenskar och dem av deras
ättlingar, som bevarat svenskt
språk (se Svenskar). Till U.
räknas stundom ehuru oegentligt
alla utanför Sveriges gränser
bosatta personer av svensk stam och
med svenskt språk (omkr. 3 mill.),
således även den svenska
befolkningen i Finland och i de
baltiska länderna
(östsvenskarna). — Särskilt på senare år har
ett omfattande arbete nedlagts på
stärkande av förbindelserna
mellan U. och moderlandet, bl. a.
genom Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet (se
d. o.). Svenska församlingar,
tillhörande Uppsala ärkestift, ha
organiserats, där större svenska
”kolonier” finnas, f. n. i
Köpenhamn, Oslo, London, Berlin, Paris
och Helsingfors. I dessa städer
finnas svenska kyrkor, ofta i
förbindelse med samlingssalar,
bibliotek m. m., vilka jämte
sällskaps- 1. välgörenhetsföreningar
och handelskammare utgöra
samlingspunkter för U. En
omfattande hjälpverksamhet bedrives
bland svenska sjömän, som
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
