Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utskuren söm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Utställningsskydd—Utsugningsteori
256
49 hade i Paris anordnats flera
periodiskt återkommande U., som
skulle visa nationens framsteg i
näringsflit. Dessa följdes av
liknande U. i Tyskland, den
första för hela Tyskland i Mainz
1842. Småningom framkom
tanken att låta de ännu blott n a
-tionella U. omfatta flera
länder, och senare hälften av 1800-t.
karaktäriseras i mycket av stora
och talrika
världsutställningar (den första i London
1851; se tabellen). Jämte dessa
ha anordnats
internationella U. med deltagande av ett
begränsat antal länder. En
särställning intar
Wembleyutställ-ningen vid London 1924, i vilken
det brittiska imperiets samtliga
nationer deltogo. I Sverige ha
utom ett antal större U. (se [-Stockholmsutställningen,-]
{+Stockholmsutställning-
en,+} Baltiska
utställningen och
Jubileumsutställningen i
Göteborg 1923) förekommit
talrika, i regel till ett län 1.
landskap knutna U. Efter ett
närmast av världskriget framkallat
uppehåll har denna typ av U.
under de senaste åren åter blivit
vanlig. — De belöningar i form
av guld-, silver- och
bronsmedaljer, vilka vid U. av en jury
utdelas till särskilt förtjänta
utställare, voro tidigare högt skattade
men ha nu förlorat i betydelse.
— Konstutställningar uppkommo
i samband med inrättandet av
konstakademier på 1600-t. Ur
dessa urspr. endast för
akademiledamöterna öppna U.
utvecklades de allmänna U. med jury
och prisbelöningar, vilka fingo
sin prototyp i Salongen (se d.
o.) i Paris och som under 1800-t.
dominerade konstlivet.
Oppositionen mot den akademiska konst,
som gynnades av dessa officiella
U., å ena sidan, den moderna
konsthandelns utveckling å andra
sidan ha emellertid lett till att
de allmänna U. alltmer förlorat
sin betydelse. De ha till stor
del efterträtts av s e p a r a’ t
-och grupputställningar,
anordnade av enskilda konstnärer
och konstnär sgrupper, varjämte
det historiska konstintresset
framkallat en mängd
retrospek-t i’ v a U. av en konstnärs, ett
lands 1. en periods konst.
Världsutställningar.
År Ort Antal
utställare Antal
ut-ställnings-hesökande
1851 London c:a 17,000 c:a 6 mill.
1855 Paris „ 24,000 „ 5 „
1862 London „ 30,000 „ 6 „
1867 Paris „ 33,000 „ 11 „
1873 Wien „ 42,000 „ 7 „
1876 Philadelphia „ 27,000 „ 10 „
1878 Paris „ 53,000 „ 16 „
1889 Paris „ 62,000 „ 32 „
1893 Chicago „ 70,000 „ 21,s „
1900 Paris „ 60,000 „ 48 „
1904 S:t Louis „ 80,000 19 ,,
1915 San Francisco
Större svenska utställningar.
1897 Stockholm c:a 3.900 c:a 1,2 mill.
1914 Malmö „ 1,700
1923 Göteborg „ 4,2 „
* C:a 850,000 entrébetalande samt c:a
100,000 abonnemangkortslnnehavare.
Utställningsskydd, det
rättsliga skydd, som i vissa hänseenden
tillkommer uppfinning, som
förevisats å utställning. I
patentförordningen stadgas, att om
uppfinning förevisas å internationell
utställning och därigenom blir
känd, får detta icke utgöra hinder
för patents meddelande, om
ansökan därom inkommer inom 6
mån., efter det uppfinningen
utställdes.
Utstämpling, se
Skogsavverkning sp. 810.
Utsugningsteori, en främst av
Marx och Rodbertus (se d. o.)
formulerad socialistisk värdeteori,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
