Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vada ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Wadi—Wadsjagga
292
lar i så fall, om hästen vinner, fem
gånger mera, än han mottar, om
hästen förlorar. Oddsen
bestämmer han i enlighet med sin
uppfattning av hästens chanser och
den efterfrågan, som hästen röner.
Anser han hästens segerchanser
mycket små, kan han erbjuda höga
odds, t. ex. 30 : 1, på att hästen
skall förlora. Däremot sjunka
oddsen för hästar, som allmänt
tippas som segrare, och
bookma-kern kan t. o. m. i ett dylikt fall
ibland anse det för en bättre
spekulation att erbjuda sig att betala
en mindre summa, om hästen
vinner, än han skulle mottaga, om
den förlorade (enl. oddsen 1 : 10
betalar han t. ex. 100 kr. vid vinst
men erhåller 1,000 vid förlust).
Vaden ingås dels före, dels vid
själva tävlingen.
Wa’di (arab., floddal), i många
geografiska namn ingående
benämning på dalar i Arabiens
och Nord-Afrikas ökenområden.
Dalarna anses antingen ha
uppkommit genom vinderosion 1. ock
härröra från rinnande vatten
under en fuktigare klimatperiod
1. från enstaka skyfall.
Wa di HaTfa, H a 1 f a, stad i
Anglo-egyptiska Sudan, nedanför
Nilens andra katarakt, vid
gränsen mot Egypten och
Kap—Kai-rojärnvägen (se d. o.). 4,000 inv.
Vadmal (fsv. vapmal, av vap,
våd, tygstycke, och mal, mått; eg.
ett visst mått tyg, förr använt
som betalningsmedel), grov,
mycket hårt valkad yllevävnad i
två-1. fyrskaftbindning. V. var förr
det vanliga materialet i allmogens
mansdräkt och förfärdigades
uteslutande i hemmen. Numera är
V. även industriprodukt och
användes särskilt till sportkläder.
Wadman, Johan Anders,
f. 1777, d. 1837, skald. W., som
spelade en framträdande roll i
Göteborgs glada sällskapsliv,
skrev dikter (Lekochalfvar, 2 bd,
1830—35), som utmärkas av
drastisk humor och backanalisk
ton men också ha idylliska anslag.
Vado’st vatten (av lat.
va’-dere, gå), det på jordytan och i
atmosfären cirkulerande vattnet,
i motsats till j u ve n i’ It
vatten (av lat. juveni’lis,
ungdomlig), som tillföres jordytan från
stelnande magma i jordens inre.
Vadsbo. 1. Härad i Skarab. 1.,
omfattande Vadsbo s. och n.
domsagor. Till den s. höra socknarna
Locketorp, Väring, Horn, Frösve,
Säter, Berg, Lerdala,
Timmers-dala, Böja, Låstad, Binneberg,
Odensåker, Tidavad, Svenneby,
Hjälstad, Mo, Vad, Flistad,
Göt-lunda, Bällefors, Ekeskog,
Beate-berg, Ransberg, Mölltorp,
Karlsborg, Tived, Undenäs, Halna,
Fägre och Trästena. Till den
n. domsagan höra socknarna
Utby, Ekby, Ek, Ullervad,
Björ-säter, Leksberg, Torsö (Viksala),
Hassle, Enåsa och Berga, Färed,
Bäck, Björkäng, Fredsberg,
Lyre-stad, Hova, Älgar ås, Finnerödja
och Amnehärad samt Töreboda
köping. — 2. Se N o r r a V a d s
-bo kontrakt och Södra
Vadsbo kontrakt.
Vadsbo norra domsaga i
Skarab. 1. utgöres av ett tingslag,
omfattande del av Vadsbo härad
(se Vadsbo 1). 25,450 inv.
Vadsbo södra domsaga i
Skarab. 1. utgöres av Binnebergs
och Valla tingslag av Vadsbo
härad (se Vadsbo 1). 28,245 inv.
Vadsbro, socken i Södermani.
L, jämte Blacksta pastorat i
Strängnäs stift. 965 inv. —
Medeltida kyrka med två gravkor
och praktfulla sandstensportaler
i barockstil från 1600-t.
Wadsjagga, se Negrer sp.
723.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
