Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wagner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Wagner
310
på talsången, får sin karaktär av
de oftast korta men vanl. ytterst
pregnanta ledmotiven, vilka
sinnrikt förbundna med varandra icke
sällan genom oväntade
harmoniska vändningar spinnas ut till
långa, ariosoartade perioder
(oändlig melodi), som i sin tur
åter avbrytas av korthuggna
dramatiska fraser. Utmärkande för
W: s melodik och harmonik är
vidare det rika kromatiska inslaget.
— Förutom verk för scenen skrev
W. bl. a. Faust-Ouvertüre och
Siegfriedidyll (för orkester). Åt
sina konstteoretiska
spekulationer gav han uttryck i ett antal
delvis polemiskt hållna skrifter,
ss. Das Kunstwerk der Zukunft
(1850), Das Judenthum vn der
Musik (s. å.), Oper und Drama
(3 dir, 1851). — W:s
revolutionerande produktion, till en början
föga förstådd av samtiden, rönte
från slutet av 1800-t. en allt
livligare uppskattning och har givit
upphov till talrika
efterbildning-ar icke blott på operans område
utan även inom orkestermusiken
(Bruckner m. fl.) och vislyriken
(H. Wolf m. fl.). Till den rätta
uppfattningen av W: s verk ha
bidragit de från 1876 givna
festspelen i Bayreuth (se d. o.).
Ledare av dessa ha efter W: s död
varit hans hustru, C o s i m a W.,
f. L i s z t, f. 1837 (se Bülow
3), samt sonen Siegfried
W., f. 1869, som även tonsatt ett
flertal operor, ss. Der
Bärenhäu-ter (1899). — 3. Moritz W.,
f. 1813, d. 1887, tysk
naturforskare, prof, i geografi och etnografi i
München 1860. W., som utgav ett
flertal arbeten om sina
forskningsresor i Främre Asien, Central- och
Syd-Amerika, har utbildat
mi-grationsteorin (se Ut
veck-lingslära sp. 266 f.). — 4.
A d o 1 f W., f. 1835, d. 1917, tysk
nationalekonom, den f öreg: s
brorson, prof, i Berlin 1870—
1916. Urspr. liberal, utvecklade
W. under inverkan av Schäffle
och Rodbertus de s. k.
”katedersocialisternas” (se d. o.)
socialpolitiska program och tillmätte
särskilt finans- och
skattepolitiken stora sociala uppgifter. W:s
teoretiska huvudverk äro
Grund-legung der politischen (Ekonomie
(1876) och Finanzwissenschaft (3
bd, 1877—83), vilka ingå i ett
av honom utgivet samlingsverk,
Lehr- und Handbuch der
politischen OSkonomie. — 5. H e r
-m a n n W., f. 1840, tysk geograf
och statistiker, den föreg:s
broder, prof, i Königsberg 1876 och
Göttingen 1880—1920. W. har
bl. a. utgivit en bearbetning av
H. Guthes Lehrbuch der
Geo-graphie (2 bd; bd 1, Allgemeine
Erdkunde, 10:e uppl. 1920—23)
och tills, med E. v. Sydow
Metho-discher Schul-Atlas (18 :e uppl.
1926). — 6. Otto W., f. 1841, d.
1918, österrikisk arkitekt, prof,
vid akademin i Wien 1894—1912.
W., som utvecklade en livlig
byggnadsverksamhet i Wien och
samlade kring sig ett stort antal
lärjungar, är en av de främsta
ban-brytarna för en av de historiska
stilarna oavhängig, rent
konstruktivt betonad arkitektur. Se
ill. till österrikisk konst.
— 7. Christoph W., f.
1869, tysk skogsman och
skogs-vetenskaplig författare, prof, i
Tübingen från 1903, i Sverige
mest känd genom den s. k.
Wag-ners kantblädning (se
Skogsbruk sp. 817 f.). — 8. Karl
W i 11 y W., f. 1883, tysk fysiker,
1914 prof, vid
Physikalisch-tech-nische Reichsanstalt, 1920
avdelningsdirektör vid
Telegraphen-technisches Reichsamt, har gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
