Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Val ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Valbo-Ryr—Valdemar
324
Valbo-Ryr, socken i Älvsb. L,
jämte Torp pastorat i Karlstads
stift. 570 inv.
VaTby, se Köpenhamn
sp. 85.
Walch, Ja c o b, se de’
Barbari.
WaTcheren, ö i Scheldes delta,
prov. Zeeland, Nederländerna, i
v. genom stora
dammanläggningar skyddad mot havets inbrott.
På W. ligga städerna Middelburg
och Vlissingen. 209 kvkm.
Valda’i, höjdsträckning i v.
Ryssland, s.ö. om Ilmen,
begränsande Centralplatån mot n.v.
Högsta punkt 322 m. ö. h. På V.
upprinna bl. a. Volga, Düna och
några av Ilmens tillflöden.
Wa’ldeck, fristat i mell.
Tyskland, mellan preussiska prov.
Westfalen och Hessen-Nassau. W.
är kuperat och skogrikt,
genomdraget av Rhenska skifferbergen.
Jordbruk och boskapsskötsel.
Huvudstad Arolsen. 1,055 kvkm.
55,000 inv. (protestanter). — W.
är känt ss. grevskap sedan 1100-t.
Det blev 1628 furstendöme
(riks-omedelbart 1712). 1867 överläts
den inre förvaltningen åt
Preussen. 1918 blev W. republik. Enl.
fördrag med Preussen 1928 skall
W. fr. o. m. 1 april 1929 upphöra
att vara fristat och helt uppgå i
Preussen.
Walde’ck-Rousseau [roså’],
Pierre, f. 1846, d. 1904, fransk
jurist och politiker. Ss. led. av
deputeradekammaren 1879—89
anslöt sig W. till Gambetta. Han
var inrikesminister i dennes
ministär 1881—82 och i Ferrys 1883
—85. Senator 1894, var han 1899
—1902 chef för en
koalitions-ministär. Han bekämpade
monar-kisterna och de klerikala (se
Frankrike sp. 526), främjade
revisionen i Dreyfusprocessen och
genomförde sociala reformer.
Valdemar, f. vid 1230-t:s slut,
d. 1302, svensk konung, son till
Birger Jarl. V., som valdes till
konung 1250 och tillträdde
regeringen efter faderns död 1266, var
en osjälvständig och lättsinnig
natur. Han råkade snart i
konflikt med sina bröder Magnus och
Erik, och då han samtidigt kom
på spänd fot med några av
landets mäktigaste stormän och hans
sedeslösa vandel (jfr Jutta)
väckte allmän harm, höjde
Magnus 1274 upprorsfanan, besegrade
brodern f. å. vid Hova och tvang
honom att abdikera. Efter flera
försök att störta Magnus
inspärrades V. på Nyköpingshus 1288.
V. var förmäld med danska
prinsessan Sofia.
Valdemar, f. på 1280-t., d. 1318,
svensk prins, son till Magnus
Ladulås, hertig av Finland 1302. V.
medverkade till marsken Tyrgils
Knutssons störtande 1305 och
stödde brodern, hertig Erik (se
d. o. sp. 1157), i striderna mot
konung Birger. I freden i
Hälsingborg 1310 fick V. ett hertigdöme,
trol. omfattande delar av Finland,
Uppland och Västmanland. 1317
—18 fick V. dela hertig Eriks
olycksöde (se Erik sp. 1157).
Valdemar, danska konungar.
1. V. I den store, f. 1131, d.
1182, son till Knut Lavard. V.
besegrade efter tronstriderna på
1140- och 1150-t. Sven Grade och
blev 1157 konung. V:s styrelse,
i vilken biskop Absalon var en
drivande kraft, betecknade ett
kraftigt uppsving för Danmark.
Genom vendernas besegrande och
Rügens erövring lade V. grunden
till ett danskt östersjövälde. I det
inre strävade han främst efter att
i samarbete med kyrkan stärka
konungamakten. — 2. V. II S e j r
(”Segraren”), f. 1170, d. 1241,
den föreg:s son. V., som 1202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
