Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Wallmark—Vallombrosa
358
Wallmark, Per Adam, f.
1777, d. 1858, vitterhetsidkare,
publicist, bibliotekarie vid Kungl.
Bibi. 1811—43, titulärt kansliråd
1816. W. skrev bl. a. lär o- och
hjältedikter i akademisk stil.
Mest bekant har han blivit genom
den kamp han i sin tidning
Journal för litteraturen och theatem
(se d. o.) och dess fortsättning
Allmänna journalen förde mot
nyromantiken (jfr även
Markalls sömnlösa nätter).
W. var en av tidens talangfullaste
konservativa journalister.
Vallmo, arter av släktet
Papa’-ver (fam. Papavera’ceae), av
vilka ett 100-tal finnas. De äro örter
med mjölksaft samt ha blommor
med 2 snart avfallande foderblad,
4 stora kronblad och talrika
ståndare (pollenblommor). Frukten är
en kapsel, som öppnar sig i små
hål (jfr ill. till Frukt). Vilda i
Sverige äro bl. a. Papaver
du’-bium, r å g v a 11 m o, med
tegelröda blommor, i åkrar, och
Papaver radica’ tum, fjällvallmo,
lågväxt med ljusgula blommor,
i n. Lappland (sällsynt). Som
prydnadsväxter i trädgårdar samt
förvildade förekomma bl. a.
Papaver somni’ ferum, op i ev al 1 mo,
med breda, glatta, blåaktiga blad
och stora, violetta, röda 1. vita
blommor; Papaver orienta’le,
borstvallmo, med mycket
stora, högröda blommor; Papaver
alpi’num och Papaver nudicau’le,
spensliga, med gula, rödgula 1.
vita blommor (opievallmo ettårig,
de övriga fleråriga). Opievallmo
blommar på hög- och
eftersomma-ren, de andra börja något tidigare.
Opievallmo härstammar sannolikt
från Medelhavsländerna och odlas
i många länder för framställning
av opium (se d. o.). Fröna av
opievallmo äro, i motsats mot
opiet, icke giftiga; de användas
Vallmo. Papaver somniferum. Upptill
t. h. omogen, nedtill t. h. mogen frukt,
ss. krydda på bröd (”bergisbröd”),
till pressning av fet olja
(vallmo o 1 j a) samt till fågelfrö. Om
mexikansk taggvallmo
se Argemone.
Wallmo, Uno, f. 1860,
skogsman, överjägmästare 1903—25,
banbrytare inom praktisk
skogsskötsel, spec. betr,
beståndsvår-dande huggningars utförande;
han har därvid i Sverige lanserat
s. k. Wallmo blädning (se
Skogs-bruk sp. 818). W. har utgivit
bl. a. Rationell skogsafverkning
(1897).
Vallning, se Skidlöpning.
Vallombrosa [-brå’sa] (av lat.
va’llis umbro’sa, den skuggiga
dalen), en omkr. 1038 i
Apenninerna (Toscana) organiserad
eremitkoloni (sedermera kloster), vars
invånare skulle helt ägna sig åt
kontemplation. V. fick snart en
rad dotterkloster, även utanför
Italien. Den till en orden
förvandlade kongregationen reformerades
på 1400-t. och upplevde sin största
blomstring på 1600-t. men har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
