Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Val Tellina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Val Tellina—Valtorp
374
Hetans förända får, omedelbart
sedan den utkommit ur ett
stolpar, med hjälp av en o m f ö r a r e
löpa in i nästa, så att hetan
samtidigt valsas i flera stol-par. Flera
ämnen kunna (i kontinuerliga
verk) löpa parallellt genom
verket. Tråden får löpa ut i slingor
på golvet för att svalna något
mellan sticken, enär pressen
medför en betydande
temperaturstegring. Produktionen vid svenska
trådverk c:a 2 ton/tim. Jfr
Tråd dragning. —
Plåt-valsverk för grov- och
mediumplåt äro vanl. trio- 1.
reversi bla duoverk med stundom över
1 m. valsdiameter och 4—5 m:s
valslängd. Tunnplåt valsas i
duoverk med 350—750 mm:s
valsdiameter. Även kontinuerliga
plåtvalsverk användas numera. Se vid.
Plåt. — Varmvalsning av band
kan ej fortgå längre än till 1,7
mm:s tjocklek. För klenare
dimensioner användes
kallvals-nin g. Kallvalsverk äro
enkelgående 1. reversibla duoverk
med vanl. särskild drivmotor till
varje stol-par. Valsningen kan
fortgå, tills ämnet fått en
tjocklek av endast 0,003 mm.
Materialet måste under valsningen
underkastas mjukglödgning (se Stål
sp. 181) och därpå betas i utspädd
syra för avlägsnande av
glöd-spånshinnan. Kallvalsning
fordrar gott material men lämnar,
rätt utförd, en vacker, jämn yta.
Val Telli’na, ty. Veltlin, Addas
dalgång ovanför Comosjön,
Lom-bardiet, n. Italien. V.
genomdrages till större delen av järnvägen
Tirano—Milano. Stor vinodling.
— V., som från 1512 hörde
under Graubünden, blev under
Trettioåriga kriget av vikt ss.
förbindelseled mellan det
spansk-habsburgska Milano och det
öster-rikisk-habsburgska Tyrolen. Då
det 1620 besattes av spanska
trupper, ingrep Frankrike och
lyckades 1637 återställa Graubündens
välde. Införlivat med Cisalpinska
republiken 1797, har V. sedermera
räknats till Italien.
Walter [oåTto], engelsk
tid-ningsmannasläkt. Se Times.
Valter Senzaveho’r (ffr.
Gau-tier Senza-vehor, fr. Gautier Sans
avoir, ”utan egendom”),
Valter Tomhänt, fransk
kors-farare, stupad 1097. Se
Korståg sp. 1238.
Walthamstow [oåTltomståo],
förstad till London, i grevsk.
Es-sex. Bryggeriindustri. 130,000 inv.
WaTther, Johannes, f. 1860,
tysk geolog och paleontolog, prof,
först i Jena, sedan i Halle, är en
av de ledande forskarna på
sedimentbildningens område och har
utgivit ett flertal hand- och
läroböcker, som Rått stor spridning.
Wa’lther von der Vogehveide
[fånn der få’gelvajde], f. på
1160-t., d. omkr. 1230, tysk skald,
uppehöll sig som kringvandrande
minnesångare vid skilda
furstehov. W. är medeltidens ypperste
tyske lyriker. Hans tidigare
diktning, kärleks- och naturdikter,
har en frisk, äktlyrisk prägel;
senare skrev han mest religiös
och patriotisk lyrik. Sv. övers, i
urval av A. U. Bååth, 1897.
Valthorn (ty. Waldhorn, eg.
skogshorn), se Horn och bilagan
till Musikinstrument.
Valthornssnäckor, Bu’ccinum,
ett släkte marina Snäckor. En
bl. a. vid Sveriges västkust
allmän art är Buccinum unda/tum,
vars intill 8 cm. höga,
kägelfor-miga skal är försett med vågiga
lister. Lever av musslor.
Användes som agn.
Valtorp, socken i Skarab. 1.,
jämte Stenstorp, Brunnhem, S.
Kyrketorp, Segerstad och Håkan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
