Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Variationsmetoden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Varmhus—Värnhem
416
siskt hovråd, var en förmögen
privatlärd, som med outtröttligt
intresse samlade litteratur rör.
Sverige och däröver utarbetade en
bibliografi, Bibliothe’ca histo’rica
Sue’o-go’thica (15 bd, 1782—1817,
registerband 1889), vilken blivit
en ovärderlig hjälpreda för
forskningen. W. var en verksam
politiker av mösspartiet.
Varmhus, se Växthus.
Wa’rming, Eugenius, f. 1841,
d. 1924, dansk botanist, prof, vid
Stockholms högskola 1882, dess
rektor 1883—84, prof, i
Köpenhamn 1885—1911. W. reste 1863
—66 i Brasilien, 1884 på
Grönland, 1S91—92 i Västindien och
Venezuela. W. var en av den
ekologiska växtgeografins
grundlägga-re. Han utgav bl. a.
Plantesam-fund (1895; 3: e ty. uppl. tills, med
P. Græbner, Eug. Warming’s
Léhr-buch der ökologischen
Pflanzen-gcographie, 1914—18), viktiga
arbeten i systematik, växtbiologi
m. m. och botaniska läroböcker.
Varmluftbad 1. h et 1 u f t
-bad, utsättande av kroppsytan,
vanl. med undantag av huvudet,
för varm, torr luft. I allm.
användes en temperatur av c:a 60°,
ehuru man kan tåla upp till 150°
en kortare stund i olikhet med
ångbad, där ej mer än c:a 45°
kunna uthärdas. Jfr B a d sp. 969.
Varmluftsmaskin,
värmemotor, i princip liknande en
ångmaskin men arbetande med
uppvärmd luft i st. f. ånga. V. ha i
regel god verkningsgrad, emedan
de arbeta vid hög temperatur, men
äro tunga och skrymmande. John
Ericsson konstruerade
användbara V. med effekter upp till c:a
2 HK. Sakna nu all betydelse.
Varmluftsystem, se
Uppvärmning.
Varmpunkter,
seSinnesfy-s i o 1 o g i sp. 600.
Varmtrådsinstrument, se
Elektriska
mätinstrument sp. 885.
Varmvattensystem, se
Uppvärmning.
Va’rna, stad i Bulgarien, vid
Svarta havet, nära gränsen mot
Rumänien. V. är Bulgariens
förnämsta importhamn och har
betydande export av
jordbruksprodukter. Järnväg till Rusjtsjuk.
Handelshögskola. Ortodox biskop.
60,000 inv. —■ V. hette i forntiden
Ode’ssos. Vid V. besegrades
ungrarna av turkarna 1444. Under
nyare tid, då V. länge var starkt
befäst, belägrades och intogs det
vid flera tillfällen av ryssarna.
Wa’rneck, Gustaf, f. 1834,
d. 1910, tysk evangelisk
missions-man, prof, i Halle 1897. W. utgav
från 1874 Allgemeine
Missions-Zeitschrift. Bland hans arbeten
märkes Abriss einer Geschichte
der protestantischen Missionen
(1882; flera uppl.; De
protestantiskamissionernas historia, 1884).
Warnemü’nde, badort i
Meck-lenburg-Schwerin, vid Warnows
mynning. W. bedriver ss. Rostocks
uthamn livlig sjöfart och har
ång-färjeförbindelse med Gjedser på
Falster (routen Berlin 1. Hamburg
—Köpenhamn). 6,000 inv.
Varnhagen v. E’nse [fa’rn-],
K a r 1 A u g u s t, f. 1785, d. 1858,
tysk diplomat och skriftställare.
V., som i sin ungdom stod
nyromantikerna nära, gjorde sig känd
som biografisk författare. —
Hans hustru, R a h e 1, f. Levin,
f. 1771, d. 1833, dotter till en
judisk köpman, var en högt begåvad
personlighet med estetiska,
samhälleliga och religionsfilosofiska
intressen och samlade omkring sig
många av tidens betydande män
och kvinnor.
Värnhem, Skarke, socken i
Skarab. 1., jämte Istrum, Eggby,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
