- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XII. Tånge-Ö. Ä. /
503-504

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenuppfordringsverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

503

Vattenur—Watts

504

hjul, vilka till sin byggnad
överensstämma med medel- och
över-fallshjulen (se Vattenhjul).
För uppfordring av större
vattenmängder användas numera alltid
pumpar (se d. o. och
Vattenledning). Se även
Hydrauliska väduren.

Vattenur, ur, vid vilket den
vattenmängd, som under en viss
tid runnit ut genom en öppning i
ett kärl, användes som ett mått
på tiden. V. användes före
uppfinningen av pendeluren och
utfördes ofta mycket konstfärdigt men
voro föga noggranna;

Vattenvåg, se
Vattenmätare och Vattenpass.

Vattenvärde,
seKalorime-t r i sp. 459.

Vattenödla, se
Salaman-d r i d a e.

Vattenösning till invigning av
de nyfödda barnen omtalas bl. a.
i Håvamål och Rigsthula. Enl.
vissa forskare är V. en
efterbild-ning av det kristna dopet, enl.
andra en förkristen sed.

Vattenöverdomstol,
överdomstol i vattenmål (se
Vattenrätt), är Svea hovrätt, som
därvid består av ordf, å en av
hovrättens divisioner ss. ordf., tre
andra led. i hovrätten samt en
led. av Kammarkollegium. Jfr
Vattendomstolar.

Wattimme, se Elektriska
måttsenheter sp. 883.

Wattimmemätare, instrument,
som anger förbrukad elektrisk
energi i wattimmar (se
Elektriska mätinstrument sp.
888).

Vattkoppor, se Koppor.

Wattle, G o 1 d e n W.
[gåp’1-don oå’ttl] (eng., gyllene spö), se
A c a c i a.

Wattlös ström. Då vid
växelströmmar en viss fasförskjutning
æ (se Elektrisk ström)
fin

nes mellan ström och spänning,
kan den förra betraktas som
summan av två växelströmmar, av
vilka den ena, W., har 90°
fasförskjutning mot spänningen, och
den andra, wattströmmen,
är i fas med spänningen. Om
effektiva strömstyrkan är I, blir den
förra Jsin^, den senare Zcos^.
Produkten av W. och spänningens
effektivvärde E, d. v. s. Elsin
kallas wattlös 1. reaktiv
effekt (se d. o.).

Wa’ttmeter (av grek. metrd’n,
mäta), se Elektriska
mätinstrument sp. 886.

Vattnets blomning,
vatten-blomning, på sötvatten 1. hav
periodiskt uppträdande
beläggning. V. uppkommer vanl. genom
mas sutveckling av plankton (v e
-getationsfärgning; jfr
d. o.), som stigit upp till ytan.
Denna V. bildas spec. av blågröna
alger, ss. Anabae’na flos a’quae
(jfr ill. till Plankton sp. 299)
och Aphanizo’menon flos aquae.
Så uppstå de för mera näringsrika
sjöar karaktäristiska sommar- och
höstblomningarna. Den första
vårblomningen på
barrskogsområdenas vatten består däremot av
frömjöl, som vid barrträdens
blomning ”ryker” ut över vattnet. Jfr
N e u s t o n och Plankton.

Vattnets drottning, se
Victoria regi a.

Vattra (av vatten), förse med
böljeliknande strimmor. —
Vatt-rat tyg, moaréartat tyg (jfr
Moaré). Vattrat utseende kan
även uppkomma genom felaktig
appreturbehandling.

Watts [oå’tts]. 1. Isaac W.,
f. 1674, d. 174S, engelsk
nonkon-formistisk präst och teolog,
räknas ss. den störste engelske
psalmdiktaren (bl. a. Hymns, 1707;
Psalms of David, 1719). — 2.
George Frederick W., f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/12/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free