Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
V erkstadsskolor—V er meer
634
Verkstadsskolor, se
Yrkesundervisning.
Verkställighet av dom,
exekution, får i brottmål vanl.
äga rum, först sedan utslaget,
varigenom straffet ådömts, vunnit
laga kraft, i tvistemål i allm.
redan dessförinnan, således
oberoende av om utslaget överklagats,
såframt icke överklagandet skulle
bliva onyttigt, om domen ginge i
verkställighet. JfrUtsökning.
Verktyg, hjälpmedel vid
mätning 1. bearbetning av material,
indelas ipassiva V.,
omfattande måttverktyg (se d. o.) jämte
V. för fasthållande av materialet
vid bearbetningen, ss. filklovar,
skruvstycken, tänger, samt a k
-t i v a V., vilka verkställa
formförändring, ss. hammare, städ,
sänken, filar, borrar, saxar m. fl.
Verktygsmaskiner,
arbetsmaskiner, huvudsaki. använda för
bearbetning av metaller 1. trä. V.
äro dels formförändrande, ss.
gju-terimaskiner (bl. a. smält-, form-,
kärnberednings-,
sandberednings-och rensmaskiner),
smidesmaskiner och pressar (se dessa ord)
samt skärande maskiner för
avskiljande av spån, ss. svarvar,
borr-, fräs- och hyvelmaskiner (se
dessa ord), sågar (seSågning)
m. fl., dels maskiner för ändring
av materialets fysiska l. kemiska
egenskaper, ss.
aduceringsappara-ter, cementerings-, härdnings-,
an-löpnings-, galvaniserings- och
för-tenningsm askiner.
Verlaine [-lä’n], Paul, f.
1844, d. 1896, fransk skald. V.
förde ett oregelbundet bohèmeliv
och dog nedsjunken i dryckenskap
och laster. För mordförsök på sin
vän skalden Arthur Rimbaud
dömdes han 1872 till två års
fängelse. Omkr. 1880 genomgick han
en religiös kris, som starkt
präglade hans diktning med dess vack-
Paul Verlaine. Målning av Eugène
Carrière.
lande mellan pervers
njutningstörst och ödmjuka
botgörarstäm-ningar. I sina tidigaste
diktsamlingar (Poèmes saturniens, 1865,
m. fl.) påverkad av
parnassister-na, skapade han i sina senare
(bl. a. Romances sans paroles,
1874; Sagesse, 1881; Amour,
1888; Bonheur, 1891) en
egenartad, suggestiv lyrik av utpräglat
musikalisk karaktär, genom
vilken han framstår som den
symbolistiska skolans största poetiska
begåvning. I sitt liv som i sin
diktning en modern Villon, blev han
liksom denne framför allt en
på-nyttfödare av den rena lyriken, av
den omedelbart flödande sången i
sin samtids franska litteratur.
We’rlhof [-håf], Paul
Gott-1 i e b, f. 1699, d. 1767, tysk läkare,
hovläkare i Hannover, beskrev
först den efter honom uppkallade
Werlhofs sjukdom (jfr B
lodsjukdomar sp. 107).
Vermeer (1. van der Meer)
van D e 1 f t [ferme’r, fann der
mer], Jan, f. 1632, d. 1675,
holländsk målare, verksam i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
