Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
da Verona—Veronese
642
forum, är det berömda
grönsaks-torget Piazza dell’ Erbe, vartill
sluter sig den gårdsliknande
Piazza dei Signori (Piazza
Dante) med det i sirlig
ungrenässansstil uppförda Palazzo del
Consig-lio; i hörnet mellan de båda
platserna ligger det från olika
perioder av medeltiden och renässansen
härrörande stadshuset. V:s
moderna centrum, förbundet med
Piazza, dell’ Erbe genom den
smala, starkt trafikerade Via
Mazzini, är den stora,
oregelbundna Piazza Vittorio
Ema-nuele (Piazza Brå) med den
omkr. 290 uppförda, trots sitt
skadade skick imponerande romerska
amfiteatern. Vid V :s forna
huvudgata, Corso Cavour, ligga en rad
praktfulla renässanspalats, främst
Palazzo Bevilacqua av Sanmicheli
(se ill. till d. o.), som även
uppfört den skönaste av V: s många
stadsportar, Porta del Palio. V:s
förnämsta kyrkor äro domen (se
ill. till Italiensk konst sp.
1G21) och San Zeno (se ill. till
Byggnadskonst sp. 843), vilka
med sina skulptur smyckade
fasader tillhöra den lombardiska
1100-talsarkitekturens huvudverk; vid.
märkas de i huvudsak gotiska
tegelkyrkorna Santa Anastasia och
San Fermo Maggiore. Framför
den lilla kyrkan Santa Maria
an-tica ligga de berömda
Scaliger-gravarna (se d e 11 a Seal a).
På andra sidan floden, som
överkorsas av flera broar, bl. a. den
delvis antika Ponte della Pietra,
ligga i den starkt stigande
terrängen bl. a. ruiner av en romersk
teater och den vackra
renässansträdgården Giardino Giusti. — V.
var under romersk tid en av n.
Italiens mest blomstrande städer.
Jämte Ravenna var det residens
för Teoderik den store; därav
dennes namn i sagan, ”Didrik av
Verona. Piazza dell’ Erbe.
Bern” (jfr d. o.). Det styrdes 1260
—1387 av familjen della Scala och
införlivades 1404—05 med
Venedig. 1814 kom V. till Österrike
och 1866 till det enade Italien.
1822 hölls i V. en
stormaktskon-gress (se Heliga alliansen
sp. 601).
da Verona [rå’na],
Liberale, f. 1451, d. 1536, italiensk
målare, verkade urspr. i Siena
som bokmålare men slog sig
därefter ned i Veron a, där han även
utförde tavel- och freskobilder i
en av Mantegna beroende stil.
Verona’1, se Sömnmedel.
Verone’se. 1. P a o 1 o V., cg.
C a 1 i a r i, f. 1528, d. 1588,
italiensk målare. V. fick sin
utbildning i fädernestaden Verona men
överflyttade på 1550-t. till
Venedig. Från Verona behåller han sin
milda, i silver och grått spelande
kolorit, men i allt övrigt är hans
konst ett typiskt uttryck för den
21. — L e x. XII. Tr. 3. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
