Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Vetenskapsakademien
682
botanik och zoologi, genetik etc.
på arbetsprogrammet finnas bl. a.
vid Buitenzorg, i För. Stat.; hit
hör även den svenska stationen på
Mount Elgon. Allmänt
naturvetenskaplig är bl. a. Abisko
naturvetenskapliga station. V. i
lantbrukets tjänst äro talrika; i
tropikerna märkas spec. de i
Nederländska Indien; om de svenska
se Tillämpad botanik.
Om kemiska och meteorologiska
stationer se dessa ord.
V etenskapsakademien,
Kungl. V., stiftad 1739, har till
uppgift att främj a vetenskaperna,
företrädesvis matematik och
naturvetenskap. V. består av en
svensk och en utländsk avdelning,
vardera med högst 100 led. Dessa
äro organiserade i 7 klasser för
matematik och olika
naturvetenskaper, 1 klass för medicin, 1 för
tekniska vetenskaper, 1 för
ekonomiska, statistiska och sociala
vetenskaper samt 1 för övriga
vetenskaper. V. står under ledning
av en för ett år vald preses och
firar årligen sin högtidsdag 31
mars. V:s institutioner äro,
förutom ett Berzelius-museum och
ett bibliotek (ett av de största
naturvetenskapliga biblioteken i
Sverige), Stockholms
observa-torium, Bergianska stiftelsen (se
d. o.), Kristinebergs zoologiska
station (se Fiskebäcks k il)
och Makarna Mittag-Lefflers
matematiska stiftelse (se
Mittag-L e f f 1 e r). Vid. stå under
V:s överinseende Naturhistoriska
riksmuseet (se d. o.),
Vetenskapsakademiens Nobelinstitut (se
Nobelstiftelsen sp. 864)
samt Sveriges nationalparker.
Bland V:s tjänstemän märkas en
sekreterare, en astronom, tillika
föreståndare för Stockholms
ob-servatorium, en fysiker samt en
föreståndare för Bergianska
stif
telsen, samtliga med professors
namn. V: s ekonomi, som
hand-haves av ett förvaltningsutskott
på 12 ledamöter, vilar huvudsaki.
på inkomsten av
almanacksprivi-legiet samt ett stort antal
donationer, bland vilka märkas de
Let-terstedtska fonderna (se
Let-terstedt) och
Hierta-Ret-zius-stiftelsen (se d. o.;
grundkapital 785,000 kr.). V. utger
Sveriges statskalender samt flera
andra publikationer, bland vilka
främst märkas dess Handlingar,
som utgivits alltifrån stiftandet
(vol. 1 1739, tr. 1741), samt
(sedan 1903) Arkiv för matematik,
astronomi och fysik, Arkiv för
kemi, mineralogi och geologi,
Arkiv för botanik och Arkiv för
zoologi. V :s sammanträden höllos till
en början på Riddarhuset. 1778
köpte V. ett eget hus vid Stora
Nygatan, vilket 1828 utbyttes mot
det s. k. Westmanska huset vid
Adolf Fredriks kyrka, ombyggt
och utvidgat 1859—66. 1911—15
uppfördes i samband med
Naturhistoriska riksmuseet av A.
Anderberg en ny byggnad för V. i
Veten-skapsstaden. — Som V:s stiftare
stå i främsta rummet M.
Trie-wald, K. v. Linné, A. J. v. Höpken,
J. Alströmer och A. Celsius.
Meningen var, att V. skulle bli en
svensk motsvarighet till Royal
So-ciety, och V. lyckades också redan
från början intaga en ledande
ställning inom svensk vetenskap.
Under 1700-t., då V. i allm. leddes
av framstående sekreterare, ss. P.
Elvius och P. Wargentin, var
huvudintresset koncentrerat till
nationalekonomi och
lanthushållning. I början av 1800-t. inträffade
en viss nedgångsperiod, men under
J. J. Berzelius’ sekreterarskap
(från 1819) inträdde en ny
blomstringstid för V., samtidigt
som dess arbete fick en mera
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
