Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vice versa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Vice versa—Vicia
714
antika teaterbyggnader,
fullbordat av Vincenzo Scamozzi. Bland
de talrika villorna i V: s
natursköna omgivningar märkes främst
Villa Rotonda (se ill. till
Italiensk konst sp. 1640),
uppförd av Palladio som en
strängt klassicistisk
centralbyggnad. — Stort stadsbibliotek
(300,000 bd, 1,000 inkunabler). —
V., forntidens Vice’tia, var under
1300-t. en stadsrepublik men
underkuvades 1405 av Venedig.
Vi’ce ve’rsa (lat., av vice, se
d. o., och vdrtere, vända),
omvänt, tvärtom.
Wichern [vi’3ern], J o h a n n
H in r i c h, se Rauhes H a u s.
Wichita [ofttjito], stad i
Kan-sas, mell. För. Stat., vid
Arkan-sasfloden. Industri och
spannmålshandel. Järnvägsknut. 90,000 inv.
Vichy
sji’J, stad i dep. Allier,
mell. Frankrike, vid Alliers h.
strand. 20,000 inv. — V. är [-Frankrikes främsta kurort, med ett
tjugutal källor, karaktäriserade
främst genom vattnets höga halt
av bikarbonat och kolsyra.
Temperaturen växlar från 4- 12° till
-j- 44° i olika källor. Vattnet
användes både till dryck och bad och
åtnjuter rykte för att i dessa
former gynnsamt påverka spec. gikt,
gallsten och leverlidanden.
Badanstalterna och det pompösa kasinot
gruppera sig kring Gamla parken.
Utmed floden sträcker sig den
vackra Nya parken, anlagd i
engelsk parkstil. — V., forntidens
A’quae Ca’lidae, var redan på
romartiden en berömd badort.
Vichyvatten [sv. utt. vi’sjy-],
eg. mineralvatten från Vichy (se
d. o.) ; konstgjort V. (med ung.
samma sammansättning som
Sel-tersvatten) användes som
läskedryck.
Vi’cia, växtsläkte (fam.
Legu-mino’sae) med c:a 120 arter. De
Vicia sativa (vicker).
äro (vanl.) klättrande örter med
parbladiga blad, vanl. med många
småblad samt klänge. Vilda i
Sverige äro bl. a. V. hirsu’ta, d u v
-lins, med mycket små, blåaktiga
blommor, V. cra/cca, kr å k v i c
-k e r, småluden, med blåa blommor
i långa klasar, V. villo’sa, 1 u d d
-vicker, med ullhår ig stjälk och
stora, (vanl.) violetta blommor,
samtliga dessa rätt allmänna i
åkrar och ängsbackar, vid. V.
sil-valtica, skogsvicker, med
vita, gredelinstrimmiga blommor,
och V. se’pium, häckvicker,
med röda 1. violetta blommor i
få-blommiga klasar, de två
sistnämnda i lövängar o. d. Fröna av
kråk-och luddvicker kallas stundom
tranärter. Duvlins och
häckvicker blomma på våren och
försommaren, flertalet övriga arter
på hög- och eftersommaren. —
Allmänt odlade äro F. satOva,
vicker, vicka, åker- 1.
fodervicker, med breda, i
spetsen tvärhuggna småblad och
stora blommor, parvisa 1.
ensamma i bladvecken, vanl.
purpurröda med violett segel, samt
V. fa’ba, bondböna (från
Orienten), med upprätt stjälk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
