Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vidaa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Vidaa—Widell
722
Tanganyikaterritoriet, Uganda
och Kenyakolonin, 1,133 m. ö. h.
66,000 kvkm. C:a 300 km. lång
och 250 km. bred. I allm. grund
(största uppmätta djup 79 m.).
V., som bildats genom
förskjutning längs brottlinjer, har starkt
sönderskurna kuster och är,
särskilt i n.v. och s., rik på öar.
Avflyter genom Victoria-Nilen. V.
upptäcktes 1858 av Speke och har
utforskats av Stanley m. fl.
Vidaa [vi’då], ty. Wied-Au,
vattendrag i Danmark, delvis på
gränsen mot Tyskland. Utfaller i
Nordsjön. 60 km.
Widal [-da’ll], Fernand, f.
1862, fransk bakteriolog, främst
känd för sin metod att påvisa
infektion med tyfusbaciller (se S e
-rum diagnostik sp. 435 f.).
Vidal de Lablache [ da’ll do
labla’sj], Paul, f. 1843, d. 1918,
fransk geograf, 1898—1909 prof,
vid Sorbonne. Bland V:s talrika
verk märkas Atlas général
Vidal-Lablache (1894, 3:e uppl. 1926),
en historisk-geografisk handbok
med allsidigt belysande atlas,
samt det postuma Principes de
géographie humaine (1922). V.
grundade 1891 facktidskriften
An-nales de géographie och har utfört
förarbeten till den stora
jordbeskrivningen Géographie
universella (under utgivning sedan 1927
under V:s och L. Gallois’ namn).
Vidalin, tillnamn för
Arn-g r i m u r Jönsson (se d. o.)
och hans ätt, bildat i anslutning
till dennes födelseort Viöidalur.
Vidar, en i Eddan samt hos
Snorre omtalad gud, son till Odin
och en jättekvinna. V. hämnas vid
Ragnarök sin faders död genom
att döda Fenresulven.
Vidarp, se V i d e r u p.
Vidbo, socken i Sthlms 1., jämte
Husby-Långhundra pastorat i
Uppsala stift. 565 inv.
Vide, se S a 1 i x.
Vi’de, förk. v., lat., se! (vid
hänvisningar till en bok, visst
ställe i en bok o. d.).
Wide, Sam, f. 1861, d. 1918,
klassisk arkeolog, prof, i Lund
1S95, i Uppsala 1899. Sina
viktigaste insatser gjorde W. inom
antik religionsvetenskap, där hans
Lakonische Kulte (1893) och
Griechische und römische Religion
(1910) öppnade nya vägar. Av
stor betydelse voro även W: s
undersökningar om de geometriska
vaserna. W. företog grävningar
vid Kalaureia (jämte L.
Kjellberg) samt vid Afidna i Ättika.
Vi’deant co’nsules, ne quid
res pu’blica detrime’nti ca’piat,
lat., ”må konsulerna se till, att
staten ieke tager skada”, formel,
varigenom konsulerna i den gamla
romerska republiken av senaten
utrustades med tillfällig
dikta-torsmyndighet. Uttrycket (vanl.
blott ”videant consules”) citeras
ofta i bet., att någon företeelse
påkallar myndigheternas
uppmärksamhet.
Videbock, se L a m i i n a e.
Widéen [-de’n], Ivar, f.
1871, musiker och tonsättare,
sedan 1900 domkyrkoorganist i
Skara, har skrivit ett flertal
sånger för en 1. flera röster, av
vilka märkas manskvartetterna
Dalmarsch och Tallarnas barr.
Wideki’ndi, Johan, f. 1618,
d. 1678, historieskrivare, lektor
vid Stockholms gymnasium 1655.
W. utgav en skildring av Gustav
II Adolfs ryska krig och ett
sammanfattande arbete om dennes
regering 1611—17. Trots bristfällig
källkritik äro V :s verk av värde,
särskilt emedan de delvis bygga
på nu förlorat källmaterial.
Videkornell, se C o r n u s.
Widell, Ludvig, f. 1870,
statistiker, överdirektör och chef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
