Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wigström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Wijkander—Vika
764
Vik.
1850—51 (talman) och 1853—54.
Ett av de första
nykterhetssäll-skapen i Sverige bildades av W.
W. var gift med den av Tegnér
besjungna Hilda W., f. P r y t z.
— 2. O 1 o f W. d. y., f. 1833, d.
1901, adlad 1890, den föreg:s son.
W. övertog faderns firma, Olof
Wijk & C:o, och utövade en
omfattande och gagnrik kommunal
verksamhet. Han var
moderatliberal led. av A. K. 1867—90 och
talman från 1880 samt vann stort
anseende på det finanspolitiska
området. Han erbjöds vid flera
tillfällen statsrådsposter. W. och
hans maka, Carolina W., f.
D i c k s o n, f. 1846, d. 1918,
gjorde betydande donationer. — 3.
Hjalmar W., f. 1877, den
föreg:s son, affärsman, politiker,
liberal led. av A. K. 1906—14 och
av F. K. 1918—21. W. har gjort
stora donationer för konstnärliga
och kulturella ändamål.
Wijkander [vi-]. 1. August
W., f. 1849, d. 1913, fysiker, prof,
och föreståndare för Chalmerska
slöjdskolan (senare Chalmers
tek
niska läroanstalt) 1881, vars
utveckling han kraftigt främjade.
W:s vetenskapliga arbeten röra
astronomi, meteorologi och
jord-magnetism. — 2. Berndt W., f.
1859, d. 1925, den föreg:s broder,
industriman, 1894 disponent för
a. b. Mölnbacka-Trysil, 1898—
1918 chef för a. b.
Bofors-Gull-spång, under vilken tid Bofors
utvecklades till ett av landets
förnämsta järnverk. W. blev 1910
extra fullmäktig, 1918 ord.
fullmäktig i Jernkontoret.
Wijk bij Duurstede [väjk bäj
dy’r-], se Dorestad.
Wijnants [vä’j-], Jan, f.
omkr. 1625, d. 1682, holländsk
målare, född i Haarlem men
huvudsaki. verksam i Amsterdam. W.
utvecklades under inflytande av
Jacob van Ruisdael, men hans nu
högt skattade landskap ha en
mera idyllisk karaktär än dennes.
Vik, Wijk, gods i Balingsta
skn, Uppsala 1. Känt sedan
1200-t., ägdes V. omkr. 1380—
1683 (med avbrott) inom ätten
Bielke. Slottet, en
tornliknan-de byggnad av tegel och
gråsten, vid Ekoln, är en av de bäst
bevarade svenska riddarborgarna
från medeltidens slut. Den nuv.
takanordningen tillkom vid en
restaurering av F. V. Scholander
på 1850-t. Slottet inköptes 1922
för Uppsala läns folkhögskola,
som 1926 flyttades dit från Tierp.
Vik, Ingebrigt, f. 1867,
norsk bildhuggare. Urspr.
påverkad av Rodins impressionism, har
V. senare i en strängt plastisk stil
särskilt utfört nakna
ynglinga-och flickstatyer. Bland hans verk
märkas Ynglingen (1913) och en
staty av Edvard Grieg (1917),
bägge resta i Bergen.
Vika, socken i Kopparb. 1.,
jämte Hosjö (Sandviks)
kapell-förs. pastorat i Västerås stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
