Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Villåttinge—Wilna
816
Fysikern. Målning av J. F. Willumsen.
rad stora porträtt och
porträttgrupper (Konstnären och hans
familj, 1912, Nat. mus., Fysikern,
1913, m. fl.) samt patetiska
figur-kompositioner som Aftonmåltiden
(1918), är rent expressionistisk
och har genom sin våldsamt breda
formgivning och brutala kolorit
utövat stort inflytande på den
yngre danska konstnärsgenerationen.
Villåttinge. 1. Härad och
tingslag i Oppunda och Villåttinge
härads domsaga, Södermani. L,
omfattande Malmköping samt
socknarna Dunker, Lilla Malma,
Hyl-tinge, Helgesta, Årdala, Forsa,
Flen och Lilla Mellösa. — 2.
Kontrakt i Strängnäs stift,
omfattande pastoraten Dunker och Lilla
Malma; Helgesta och Hyltinge;
Lilla Mellösa och Flen; Årdala
och Forsa.
Wilmington [ofllmington]. 1.
Största staden i Delaware, n.ö.
För. Stat., vid Delawarefloden.
Skeppsvarv och
järnvägsverk-städer. 130,000 inv. — W. har
växt upp kring det av svenskarna
1638 anlagda Fort Kristina (se
N v a Sverige). En av svenska
kolonister 1699 uppförd kyrka,
Old Swede’s Church, kvarstår
ännu och anses som För. Stat:s
äldsta. W. blev stad 1832. — 2.
Stad i Nord-Carolina, ö. För.
Stat., vid Cape Feai’ River, nära
mynningen. Nord-Carolinas enda
betydande hamn med export av
bomull, timmer m. m. 33,000 inv.
de Vilmorin [do vilmårä’i)],
Louis, se Beta sp. 1405.
Wilna, ty., po. Wilno, lit.
Vil-nius, ry. Vilna, huvudstad i
departementet Wilno
(omfattar Polens nordostligaste
del; 28.008 kvkm., 1 mill. inv.).
Viktig järnvägsknut. 200,000 inv.,
därav 54 % polacker, 41 % judar
samt några tusental vitryssar och
litauer m. fl. — W., som har
ett måleriskt läge på höga
kullar vid Njemens biflod Wilja,
är rikt på monumentala
byggnader. En utomordentlig gotisk
byggnadsgrupp utgöra
Anna-och Bernhardinkyrkorna; i
övrigt får staden främst sin
prägel av de talrika, huvudsaki. av
italienare uppförda barock- och
rokokokyrkorna, bland vilka
märkas den forna jesuitkyrkan 1.
Kasimirkatedralen från 1600-t:s
början och Missionär skyr kan med
torn i luftig rokokostil. Även
nyklassicismen är väl företrädd,
bl. a. av Stanislauskatedralen.
Staden är säte för katolsk och
ortodox ärkebiskop. Universitet,
grundat 1578, upphävt av
ryssarna 1832 och återupprättat 1922.
Värdefulla bibliotek och arkiv. —
W., som är känt sedan 1100-t:s
början, blev 1323 Litauens
huvudstad. Efter unionen mellan Polen
och Litauen blev det en alltigenom
polsk stad. 1795 kom W. till
Ryssland. — I samband med Litauens
och Polens frigörelse genom
världskriget blev W. (liksom
Suwalkipmrådet) ett tvistefrö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
