Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viloperiod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Wilson
820
Woodrow Wilson.
sion, en bankreform och en
anti-trustlag samt av en
intervention i det av anarki hemsökta
Mexiko. Vid världskrigets utbrott
proklamerade W. omedelbart För.
Stat:s neutralitet. Dess hävdande
vållade honom inom kort stora
svårigheter. De allierades
kontra-bandspolitik orsakade
misshällig-heter, särskilt med England, vilka
dock löstes på grund av ömsesidig
önskan att undvika brytning.
Tysklands proklamation 4 febr.
1915 om farvattnens omkring
Brittiska öarna behandling ss.
krigszon väckte amerikanska
betänkligheter, och tyskarnas
stigande hänsynslöshet, särskilt
Lu-sitanias torpedering, stegrade
förbittringen mot dem (se
Nord-Amerikas För en ta Stater
sp. 946 f.). W., som nov. 1916 med
knapp majoritet blev återvald till
president, utfärdade 18 dec. i en
not till de krigförande en
uppmaning att tillkännage sina
krigs-mål. Oförenligheten av de båda
parternas svar gav W. anledning
att i en adress till senaten 22
jan. 1917 förklara, att den
kommande freden måste bli en ”fred
utan seger”. I det längsta höll
W. fast vid neutraliteten, vilken
visserl. ej formellt men dock i
praktiken kom att vara till
centralmakternas nackdel. W:s
närmaste rådgivare, främst hans vän
House och statssekreteraren
Lan-sing, voro i allm. starkt
entente-vänliga, och i grund och botten
delade W. deras åsikter. Men
först de upprepade tyska
kränkningarna av För. Stat:s
rättigheter ss. neutral stat och främst
Tysklands proklamerande av det
oinskränkta U-båtskriget 31 jan.
1917 bragte honom till aktivitet.
3 febr, avbrötos de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland, och
6 april förklarades kriget. W.
förde därefter en intensiv
propagandakampanj mot Tyskland.
Kampen gällde icke endast dess
besegrande, utan världen skulle
”tryggas åt demokratin”. Detta
program utformade han närmare
i sina s. k. fjorton punkter, som
han i ett tal 8 jan. 1918
uppställde. Genom dessa och en rad andra
uttalanden vann W. en stark
position ss. målsman för en fred,
byggd på rättens principer, och
när han vid krigets slut reste
till Europa för att själv deltaga
i fredskongressen, mottogs han
på olika håll nästan ss. bärare
av ett nytt frälsningsbudskap.
Vid sitt försök att realisera sina
idéer råkade W. snart i häftiga
konflikter med de europeiska
statsmännens egoistiska
intressepolitik, och hans verksamhet vid
fredskongressen blev en enda lång
kamp för att rädda så mycket som
möjligt av hans eget program, som
han f. ö. vid närmare bekantskap
med europeiska förhållanden
delvis nödgades revidera. Med
ihärdighet genomdrev W., att den
urspr. från engelskt håll
framförda idén till N. F. skulle reali.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
