Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Windau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Vindelektricitetsverk—Vindhjul
844
sof, prof, i Zürich 1876, i Freiburg
1877, i Strassburg 1882 och i
Heidelberg 1903. Tidigare påverkad
av nykantianismen, kom W.
småningom att avlägsna sig från
denna. Medan nykantianismen
uppfattar värdebegreppen ss.
subjektiva, anser W. dem vara
uttryck för en objektiv och
allmängiltig lagbundenhet, vars
klargörande är den specifika uppgiften
för den filosofiska och historiska
forskningen till skillnad från den
naturvetenskapliga. Hans
karak-täristik av kultur- och
naturvetenskapernas olika uppgifter och
metoder utformades vidare av H.
Rickert (se d. o.). W:s
huvudintresse var filosofins historia,
som han mästerligt behandlade
från idéhistorisk synpunkt i bl. a.
Lehrbuch der Geschichte der
Phi-losophie (1893) och Geschichte
der neuern Philosophie (2 bd,
1878—80).
Vindelektricitetsverk, mindre
elektrisk kraftanläggning, som
drives av en vindmotor, från
vilken kraften överföres genom en
vertikal remledning till en
mellan-axel, som är lagrad rörlig i
vertikal led. Till mellanaxeln är
generatorn kopplad medelst en annan
remledning. Genom denna
anordning hålles generatorns varvtal
konstant vid ökad vindstyrka,
emedan den vertikala
remledningen då slirar. Generatorströmmen
får uppladda ett
ackumulatorbatteri, varifrån nätspänningen
ta-ges. I serie med batteriet är en
automatisk strömbrytare
inkopplad, som bryter strömmen, då den
vill vända, och som åter sluter
strömbanan, då generatorn ånyo
börjar arbeta. Användas speciella
maskiner, t. ex.
Rosenbergmaski-nen (se d. o.), kan den slirande
remanordningen undvaras, och
härigenom utnyttjas vindmotorns
effekt betydligt bättre. V. byggas
huvudsaki. för mindre
anläggningar. Som hjälpanläggning till
ång- 1. motorkraftverk kan V. ha
stor besparande betydelse:
Vindeli’cien, i forntiden
benämning på n. delen av romerska
prov. Rätien, huvudsaki.
motsvarande Bayern s. om Donau.
Huvudstad Augu’sta Vindelico’ rum,
nuv. Augsburg.
Vindeln, municipalsamhälle
(sedan 1924) i Degerfors skn,
Västerb. 1., vid Vindelälven och
Stambanan genom övre Norrland.
Vid V. ligger Västerbottens läns
folkhögskola. 865 inv.
Vindelälven, Ume älvs
huvudtillflöde, upprinner s. om
Nasa-fjäll, nära norska gränsen, flyter
i s.ö. huvudriktning med ett på
forsar och fall (Renforsen m. fl.)
rikt lopp och utmynnar i Ume älv
vid Spöland, ö. om Vännäs. V.
genomflyter 342 m. ö. h. den
långsmala sjön Stor-Vindeln (55
kvkm.) och mottager härefter från
v. sin största biflod, Lais älv. 444
km. 12,654 kvkm:s flodområde.
Windermere [oi’nndømiø],
Englands största insjö, i
Cumbris-ka bergens sjöområde (”Lake
dist-rict”). Långsmal och djup.
Natursköna omgivningar. 15 kvkm.
Wi’ndesheim [-hajm],
medeltida augustinkorherrekloster nära
Zwolle, Nederländerna, upprättat
1386—87 av medlemmar av Det
gemensamma livets bröder (se
Bröder). W. blev medelpunkten
i en kongregation, som med tiden
omfattade närmare 100 kloster och
som präglades, av samma anda som
brödraskapet. Under
reformationstiden gick den emellertid tillbaka.
W. självt bestod till 1500-t:s slut.
Vindflöjel, flöjel (se d. o.).
Vindfälle, kullblåst träd.
Vindhjul, kraftmaskin, som
omsätter luftens hastighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
