Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vindstilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Vindstilla—Vinga sand
850
Vindstilla, se Vindar sp.
841 och K a 1 m r e g i on e r.
Wi’ndthorst, Ludwig, f. 1812,
d. 1891, tysk jurist och politiker.
W. var 1851—53 och 1862—65
hannoveransk justitieminister.
Från 1867 led. av tyska riksdagen,
framträdde W. som ledare för
wel-fernas parti och för centern. W.,
som var en lysande dehattör, var
länge en av Bismarcks mest
energiska motståndare. 1890 inledde
Bismarck ett närmande till W. i
syfte att skapa en
konservativ-klerikal riksdagsmajoritet, vilket
strandade på Vilhelm II :s av
ovilja mot W. dikterade motstånd
samt påskyndade Bismarcks fall.
Vindtryck. Vid beräkning av
byggnadskonstruktioner antar
man, att mot en plan lodrät yta
på högst 35 m:s höjd över
markytan verkar ett vågrätt V. av 125
kg. per kvm. (för byggnader i
havsbandet 1. å högt berg 175 kg.,
för torn-, fyrbyggnader o. d. 250
kg. per kvm.).
Windwardöarna [oi’nndood-],
ö a r n a över vinden (d. v. s.
på lovartsidan om ett fartyg,
seglande för passaden), benämning,
urspr. på Små Antillerna i
motsats till Stora Antillerna
(Lee-wardöarna), numera på Små
Antillernas s. öar (utom Barbados)
i motsats till de n. (se
Lee-w ar dö ar na). W. bestå av
Saint Lucia, Saint Vincent,
Gre-nadines och Grenada (se dessa
ord), vilka bilda tre brittiska
kolonier. öarna äro mycket
fruktbara och exportera kakao, muskot,
socker, bomull, arrowrot m. m.
1,335 kvkm. 180,000 inv. —
öarna koloniserades först av
engelsmän under förra hälften av
1600-t. men voro tidtals fransk
besittning intill Napoleonstiden.
Vindvridningslag, se B u i j s
-B a 11 o t s lag.
Vindätare, fartyg med god
kryssningsförmåga, vilka kunna
ligga mycket högt i vind och ha
liten avdrift.
Vindöga. L Rököppningen i
taket på den fornnordiska
bostaden. — 2. Dialektal benämning på
fönster (jfr da. vindue, eng.
win-dow, fönster). — 3. Den punkt på
horisonten, från vilken vinden
tyckes blåsa.
Vindögdhet, se ö g o n s j u k
-d o m a r.
Wines [oa’jns], Enoch, f.
1806, d. 1879, nordamerikansk
pedagog och fångvårdsman. W.
utförde ett initiativkraftigt
arbete för fängelsernas reformerande
och inlade stor förtjänst om de
internationella
fängvårdskongres-serna i London 1872 och i Stock
holm 1878.
Vinet [-nä’], Alexandre,
f. 1797, d. 1847, schweizisk
litteraturhistoriker och evangelisk
teolog, prof, i Basel 1819, i
Lau-sanne 1837—44. V. ivrade för
skilsmässa mellan stat och kyrka
men bekämpade även allt
fri-kyrkotvång. Han utgav bl. a.
Étu-des sur Blaise Pascal (2 bd, 1848).
Vine’ta, se Jomsborg.
Wi’nfrid, moderniserad form
av Wynfrith (se
Bonifa-t i u s).
Ving, se Norra Vin g och
Södra Ving.
Vinga, liten ö i Kattegatt, c:a
20 km. utanför Göteborg. Fyrplats
och radiopejlstation.
Vingar. Bot. 1. Se L e g u m i
-nosae. — 2. Se Växternas
spridning. — Sjöv. 1. Snett
avskurna dukar i ett råsegels
skothorn. -—- 2. Se Vädersegel.
— Zool. Se Flygförmåga,
Fåglar och Insekter.
Vinga sand, fjärd, utgörande
yttersta delen av v. inloppet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
