Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vintrosa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Vintrosa—Viola
874
ligger direkt i röd, grovkornig
gnejs och håller 45—47 % järn
och c:a 0,025 % fosfor. Malmarea
c:a 5,000 kvm. 1926 brötos 25,800
ton, varur erhöllos 2,410 ton
prima malm och c:a 18,000 ton
anrikningsgods. Äg. Stora
Kopparbergs bergslags a. b.
Vintrosa, förr Vinterås a,
socken i Örebro 1., jämte Tysslinge
pastorat i Strängnäs stift. 1,645
inv.
Vi’num (lät., vin). Farm.
Benämning på vin 1. beredningar,
där vin ingår (medikamentvin).
Vinä’ger (fr. vinaigre), se
Ättika.
Vinäs, gods i V. Eds skn,
Kalmar 1. Slottet, beläget vid
Storsjön, byggdes urspr. av Bo
Jonsson Grip men erhöll sitt nuv.
utseende på 1800-t.
Vinön, Hjälmarens största ö,
hörande till Lännäs skn, Örebro 1.
C:a5 kvkm. C:a 300 inv.
Vio’l, se Viola,
Habena-ria, Hesperis m a t r o n a
-1 i s, L u n a r i a, Marviol.
Vi’ola, v i o’ 1 e r, växtsläkte
(fam. Viola’ceae, ordn.
Parieta’-les) med över 300 arter i
tempererade trakter, vanl. örter med
5-ta-liga blommor, vilkas understa
kronblad bär en sporre. Vilda i
Sverige äro bl. a.: V. biflo’ra,
Lundviol (t. v.) och luktviol.
Styvmorsviol (t. v.) och åkerviol.
fjällviol, med njurlika blad
och gula blommor, allmän på
fuktig mark i fjälltrakter; V. hi’rta,
buskviol, med hjärtlika, ludna
blad och blåa blommor på skaft
direkt från rotstocken, i
ängsbackar, mest i s. Sverige; V. cani’na,
hundviol, och V. rivinia’na,
lundviol, med blåa blommor
på bladiga stjälkar, allmänna i
lundar, lövdungar o. d.; V.
tri’co-lor, styvmorsviol,
styvmors-blomma, och V. arvFnsis,
åkerviol, med stora, flikiga
stipler samt kronan hos den förra
arten vanl. flerfärgad (i violett,
gult, vitt), hos den senare vanl.
gulvit, allmänna, den förra mest
på berghällar, den senare mest
på åkrar. Samtliga blomma på
våren och för- 1. högsommaren, de
två sistnämnda även långt in på
hösten. Odlade äro bl. a.: V.
odo-ra’ta, luktviol, med långa,
rotslående jordskott och mörkblåa,
välluktande blommor på våren
(ofta förvildad) ; V. cornu’ta,
flerårig, rätt högväxt, med klarblåa
blommor under nästan hela
sommaren ; p e n s é e r, stor blommiga,
mångfärgade former, uppkomna
ur korsningar mellan V. tricolor
o. a. arter. Penséer odlas som
ettåriga, sås i bänk på hösten 1.
våren och utplanteras. De
blomma vackrast på våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
