Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Visby
902
tarna begrovos. Platsen markeras
av ett samtida stenkors med
inskrift, Valdemar skor set (se ill.
till Gravvård sp. 1474).
Gravarna ha vid flera tillfällen varit
föremål för grävningar, som
lämnat rika fynd. S.v. därom kvarstå
grundmurarna av Solberga
nunnekloster. — Det moderna V. har
delvis sökt sig utanför murarna.
Nedanför Galgberget utbreda sig
villakvarter med länslasarettet, ö.
om staden ligga artillerikårens
och i s., nära övningsfältet
Visborgs slätt, infanterikårens
kaserner. Populära utflyktsorter äro i
n. strandbadet Snäckgärdsbaden, i
s. Gotlands Kneippby med
luft-kuranstalt samt den imponerande
abrasionsbranten Högklint. —
Gotlands fornsal utgör museum
för förhistoriska fynd, kyrkliga
konstföremål och nyare tidens
högrestånds- och allmogekultur,
uteslutande gotländska föremål,
samt inrymmer en tillfällig
deposition av målningar från Nat. mus.
och en mindre samling modern
konst. Mest betydande är
samlingen av medeltida kyrkokonst,
inrymd i husets ståtliga, från
medeltiden stammande högkällare. — V.
har bl. a. högre allmänt läroverk,
högre flickskola, arkivdepå,
hospital och länslasarett. V. är säte för
militärbefälhavaren på Gotland
och förläggningsort för Gotlands
infanteri- och artillerikårer.
Bildar jämte V.
landsförsamling (235 inv.) pastorat i
Visby stift. — Hamnen skyddas av
två vågbrytare, av vilka den s.
fullbordades 1922 och den n. 1928.
Yttre hamnen har ett djup av 5,5
•—6 m., den inre av 3,5—4,5 m.
Handelsflottan omfattade 1928 6
ång- och 3 segelfartyg om
sammanlagt 2,690 nettoton.
Stadens förbindelse med fastlandet
(Sthlm, Nynäshamn, Norrköping
och Kalmar) upprätthålles av
Ångfartygs a. b. Gotland. 1927
ankommo och avgingo 1,947
fartyg om tills. 500,000 nettoton,
därav i utrikesfart 130 om 46,000
ton. Industrin sysselsatte 1926
vid 29 arbetsställen 451 arbetare.
Bland anläggningarna märkas
cementfabrik (äg. a. b. Visby
cementfabrik, grundat 1888) och
konservfabrik (äg. a. b. Sveriges
förenade konservfabriker). V. har
två stationer vid Gotlands
järnväg: den utanför ringmuren
belägna huvudstationen samt
hamnstationen; s. om Skansporten
ligger V.-—Visborgsslätt—Bjärs
järnvägs hållplats. — Historia.
V. har sitt namn därav, att det
fordom var en hednisk offerplats
(vi). Under den nuv. stadens
centrala delar har upptäckts en av de
största stenåldersboplatserna på
Gotland. Redan under
vikingatiden var V. en handelsplats, och
från 1100-t. utvecklades det till
ett internationellt
handelscent-rum i samband med att talrika
tyska köpmän började besöka V.
och bosätta sig där. Särskilt med
Lübeck och Novgorod bedrevs en
betydande handel, och om de stora
rikedomar, som strömmade till
staden, vittna de storartade
kyrkobyggnaderna, som började
uppföras vid 1100-t :s slut. I V. funnos
flera gillen, bland vilka det tyska
”Gotlandsfararsällskapet”
utvecklades till en av V. ledd
sammanslutning av ett 30-tal tyska städer
(se H a n s a). Ett annat gille,
bestående av de i V. bosatta
tyskarna, organiserade efter tysk
förebild ett verkligt stadssamhälle.
Konflikter utbröto snart mellan
de övervägande tyska Visbyborna
och den gutniska
landsbefolkning-en. Genom ingripande av Magnus
Ladulås 1288 hävdades Sveriges
överhöghet över V. Då hade emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
