Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viskositet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Viskositet—Wismar
914
flytande vätskor av ett
kapillärrör. Man mäter den tid, som
be-höves för att en viss vätskevolym
under ett visst tryck skall flyta
genom röret. V. beräknas enl.
Poi-seuilles lag. För mera
trögflytande vätskor finnas olika
instrument, vid vilka man mäter
motståndet mot en lämpligt formad
kropps rörelse genom vätskan.
Viskosite’t (av lat. visco’sus,
klibbig), inre friktion, hos
en vätska 1. gas är det motstånd,
den utövar mot relativa rörelser
mellan dess olika delar. V: s
motsats är f 1 u i d i t e’ t. Strömmar
en vätska förbi den plana ytan av
en fast kropp på sådant sätt, att
dess hastighet omedelbart intill
ytan är noll men blir desto större,
ju längre man avlägsnar sig från
ytan, och är den 1 cm. från denna
v cm/sek., så påverkar vätskan
kroppen med en i
strömningsrikt-ningen liggande kraft, som per
ytenhet av den plana ytan
är lika med f-v, där f är
eh materialkonstant, V.
Omvänt verkar kroppen bromsande
på strömningen. V. förklaras
på liknande sätt som
värmeledningen (se Värme). Kvoten
mellan V. och vätskans täthet,
k i n e m a’ tiska
friktions-koefficie’nten, anges i
C.G.S.-enheter 1. Englergrader
(E). Sambandet mellan enheterna
framgår av följande tabell:
E C.G.S.
1 0,00554
2 0,0638
3 0,1104
4 0,1540
5 0,1965
7 0,280
10 0,403
15 0,609
20 0,812
40 1,63
Viskossilke, viscossilke
(av lat. vi’scus, lim), se K o n s t
-silke.
Vi’sky, försv. form för whisky.
Vislanda. 1- Socken i Kronob.
Wismar. S:t Nikolaus.
L, jämte Blädinge pastorat i
Växjö stift. 2,685 inv. •— 2.
Muni-cipalsamhälle i V. 1, vid Södra
stambanan och Karlshamn—V.—
Bolmens järnväg. 805 inv.
Wislice’nus [-nos],
Johanne s, f. 1835, d. 1902, tysk kemist,
prof, i Zürich 1867, i Würzburg
1872 och i Leipzig 1885. W.
utförde ett stort antal
undersökningar inom organiska kemin,
främst rör. stereoisomera
föreningar och synteser medelst
acet-ättikester.
Vis ma’jor (lat., större makt),
se Force m a j e u r e.
Wi’smar, stad i
Mecklenburg-Schwerin, vid en vik av Östersjön.
26,000 inv. — W. har tre märkliga
medeltida tegelkyrkor, S:t
Ma-rien, uppförd på 1300-t. närmast
efter förebild av Marienkirche i
Lübeck, S:t Nikolaus med kor
från 1300-t :s slut och långhus
från 1400-t:s mitt samt S:t
Jür-gen från 1400-t:s mitt och senare
hälft. De två senare tillhöra med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
