Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Witte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Witte—Wittenberg
938
jämte Berga och Dörarp pastorat
i Växjö stift. 520 inv.
Wi’tte, Sergej Juljevitj,
f. 1S49, d. 1915, greve, rysk
politiker av tysk-baltisk börd. Urspr.
järnvägstjänsteman, blev W. 1892
kommunikations- och s. å.
finansminister. W. arbetade för
omfattande reformer, införde
guldmyntfot (1897) och brännvinsmonopol
samt utvecklade Rysslands
järnvägsnät bl. a. genom
Transsibi-riska järnvägen. Han
störtades 1903 kort före utbrottet av
kriget med Japan, som han
förgäves sökt hindra. 1905 lyckades
han avsluta en med hänsyn till
Rysslands motgångar relativt
gynnsam fred i Purtsmouth och
var okt. s. å.-—april 1906
ministerpresident. Förgäves sökte han
genom reformförslag (bl. a.
”oktobermanifestet”) besvärja den nu
utbrytande revolutionen (jfr
Ryssland sp. 1575). Hans
memoarer utgåvos 1920.
de Wi’tte, E m a n u e 1, f. 1617,
d. 1692, holländsk målare,
huvudsaki. verksam i Delft och
Amsterdam. W. utförde som specialitet
kyrkointeriörer i en ytterligt
sober och samvetsgrann teknik och
med en av Vermeer påverkad
ljusbehandling. Han målade även
figurrika utsikter över fisktorg
(en i Kat. mus.).
Vittel [-tä’ll], stad i dep.
Vos-ges, ö. Frankrike, med
kalksulfat-haltiga bitterkällor. 2,500 inv.
Wi’ttelsbach, tysk furstesläkt,
känd sedan 900-t. och uppkallad
efter den 1209 förstörda borgen
W. i Ober-Bayern. Medlemmar av
ätten erhöllo som län Bayern 1180
och Pfalz 1215. Den bayerska
grenen utslocknade 1777, varefter
den pfalziska grenen regerade i
Pfalz och Bayern till 1918. Av
svenska konungar voro Kristofer
Oude Kerk i Amsterdam. Målning av
Emanuel de Witte.
av Bayern samt de pfalziska
konungarna ättlingar av W.
Vitten (mlty. witte, av witt,
vit), under senare medeltiden ett
silvermynt om 1 örtug (seMynt
sp. 430). V. var den största
dittills i Sverige präglade
myntvalören och kallades V. på grund av
sin silverglans (som de då genom
stark kopparinblandning
försämrade penningmynten saknade).
— Ordet V. kvarlever i
sammanställningen inte ett (1. en) V.,
d. v. s. alls ingenting.
Wftten, stad i prov. Westfalen,
Preussen, vid Ruhr, s.v. om
Dortmund. Stor maskin- och
stålindustri m. m. 45,000 inv.
Wi’ttenberg [-bärj], stad i
prov. Sachsen, Preussen, vid Elbe.
Slottskyrkan, uppförd c:a 1490—■
1500, rymmer Luthers och
Me-lanktons gravar och Peter
Vi-scher d. y:s gravmonument över
Fredrik den vise. Det s. k.
Luther-huset i W., urspr. del av ett
augustinkloster, inrymmer ett
re-formationsmuseum. 23,000 inv. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
