Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolfe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Wolfe—v. Wolff
966
nom, prof, och observatoriechef i
Heidelberg. W. har upptäckt bl. a.
småplaneter och kometer.
Wolfe [oo’llf], James, f.
1726, d. 1759, engelsk militär. W.
deltog i österrikiska
tronföljds-kriget samt i skotska fälttåget
mot den stuartske pretendenten
1745—46. Under Sjuåriga kriget
sändes W. till Kanada, där han ss.
generalmajor vann ovansklig
berömmelse för sin erövring av
Quebec 1759, varvid han själv
stupade.
Wo’lfenbiittel, stad i
Braun-schweig, vid Allers biflod Oker, s.
om staden Braunschweig. 18,000
inv. — Mariakyrkan, uppförd vid
1600-t:s början av Paul Franke,
enl. gotisk plan men i
renässansens former, är en av de
förnämsta protestantiska
kyrkobyggnaderna från denna tid. Berömt
bibliotek med 3,700 inkunabler. —
Vid W. vunno svenskarna en seger
över de kejserliga 1641.
v. Wolff. 1. Christian v.
W. (Wolf), f. 1679, d. 1754,
frih., tysk filosof, prof, i Halle
1706, i Marburg 1723, åter i Halle
1740. W. utformade på grundval
av nyaristotelismen en filosofisk
systematik, som fick stor
betydelse (se F i 1 o s o f i sp. 1555). Hans
filosofi röjer till sitt innehåll
stark påverkan från Leibniz, till
sin metod från v. Tschirnhausen
och Spinoza. Mot bakgrund av
Leibniz’ distinktion mellan
för-nuftssanningar och faktiska
sanningar hävdar W., att filosofins
uppgift å ena sidan är att pä
rationell väg härleda
erfarenhetens fakta (ss. de olika
själs-yttringarna) ur en yttersta
princip (själens väsen), å andra sidan
att på empirisk väg från de
enskilda erfarenhetsfakta gå
tillbaka till deras yttersta grund. I
sin rationella härledning av de
Christian v. Wolff. Kopparstick av J. M.
Bernigeroth.
filosofiska sanningarna tillämpar
W. med v. Tschirnhausen och
Spinoza den av Eukleides i geometrin
använda metoden. Från Leibniz’
metafysik upptog W.
monadbegreppet men modifierade det
genom antagande av fysiska
monader vid sidan av de psykiska.
Starkast påverkades W. dock av
Leibniz’ teleologiska grundåskådning,
vilken av W. utsträcktes till en i
minsta detaljer genomförd
natur-förklaring ur ändamålssynpuukt
med människan ss. skapelsens
högsta ändamål. Den tyska
upplysningsfilosofin populariserade
W: s filosofi i anslutning till W: s
egna tyskspråkiga verk, ss;.
Ver-minftige Gedanken von Gott, der
Welt und der Seele des Menschen,
auch allen Dingen uberhaupt
(1719). W. är den, som i främsta
rummet skapat en tysk filosofisk
terminologi. Såväl härigenom som
genom sin systematik har W.
utövat ett vittgående inflytande. I
Sverige var W:s filosofi,
företrädd bl. a. av Nils Wallerius, den
tongivande under 1700-t:s senare
hälft. — 2. E m i 1 v. W., f. 1818,
d. 1896, tysk lantbrukskemist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
