Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Voltairestol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Voltairestol—Wolter
982
riktade, spirituella men ytterst
lasciva smädedikten La pucelle
d’Orleans (1755). — I en rad
dikter och. populärfilosofiska arbeten
(bl. a. Le philosophe ignorant,
1766) framlade V. sin filosofiska
ståndpunkt, vilken är baserad på
Lockes kunskapsteori, Newtons
naturförklaring och den engelska
deismens gudsbegrepp. Hans
urspr. optimistiska
världsuppfattning skakades genom de starka
intrycken av jordbävningen i
Lissabon 1755. I dikten Sur le
désastre de Lisbonne (1756) gav
han uttryck åt sitt smärtfyllda
grubbel över svårigheten att
förlika tron på en allvis och allgod
försyn med lidandet i världen, och
i den groteskt fantastiska
romanen Candide ou Voptimisme
(1759; Candide eller optimismen,
1907) gisslade han med etsande
satir Leibniz’ teodicé med dess
lära, att vår värld är den bästa av
alla världar. Till samma genre
som Candide hör en rad andra
filosofiska romaner (bl. a. Zadig,
1748; Zadigs äfventyr, 1912;
VIngénu, 1767; LTngénu eller
naturens son, 1798), vilka genom sin
spiritualitet och sitt stilistiska
mästerskap höra till det mest
levande av V:s verk. — En viktig
insats gjorde V. slutligen med
sina historiska arbeten, främst
Histoire de Charles XII (2 dir,
1731; Konung Carl XII:s
historia, 1785), ett förhärligande av
den viljestarka och
handlingskraftiga personligheten, samt de stora
kulturöversikterna Le siècle de
Louis XIV (1751) och Essai sur
les mæurs des nations (7 dir,
1756). — V:s inflytande på
samtiden var djupgående och för
eftervärlden har han kommit att
mer än någon annan förkroppsliga
upplysningstidens rationalism.
Själv utan större originalitet som
tänkare, är han den, som ivrigast
bidragit till upplysningsidéernas
spridning. Kristendomen, spec.
den katolska kyrkan, ägnade han
en lidelsefull fiendskap (ӎcrasez
1’infåme!”, se d. o.), och med
outtröttlig entusiasm kämpade han
såväl i sitt författarskap som
genom direkt personliga insatser
(jfr C al as) mot fanatism och
vidskepelse, för förnuft och
tolerans. Personligen 1. genom
brevväxling stod han i förbindelse med
flertalet av sin tids ledande
personligheter, av vilka många sågo
upp till honom som sin andlige
ledare och biktfader.
Voltairestol [våltä’r ], en på
1700-t. utbildad länstolstyp med
sidostöd för huvudet (s. k.
öronlappar) och breda armstöd.
Voltakors, se Hemliga
medel.
Voltame’ter (efter A. Volta, se
denne, och grek. metrei’n, mäta),
se Elektriska
mätinstrument sp. 883 och 887.
Sil-vervoltametern användes för
bestämning av enheten ampere (se
Elektriska
måttsenheter sp. 882).
Voltampère, 7iooo
kilovoltam-père (se d. o.).
Voltas spänningslag, Voltas
spännin gsserie, se
Kontaktelektricitet.
Volte [vållt] (fr., av ital. volta,
vändning), ett slags dans (se d. o.
sp. 74).
Voltenhet, föråldrad enhet för
vattens radioaktivitet, ung. lika
med V80 mache (se
Radioaktivt vatten).
WoTter, C h a r 1 o 11 e, f. 1834,
d. 1897, österrikisk
skådespelerska, från 1862 anställd vid
Burgtheater i Wien, där hon vann ett
utomordentligt rykte genom sina
i stor klassisk stil givna tragiska
hjältinneroller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
