Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Wrangel
1002
land, av vilken tre huvudlinjer
kunna urskiljas sedan 1300-t. A. I
Sverige äro andra och tredje
huvudlinjerna representerade. Till
den andra höra en adlig ätt och
två friherrliga, W. af
Linde-berg (Halland) och W. af
Luden h o f f (Livland), alla av
grenen S a 1 m i s (Karelen), samt
den utdöda grenen A d i n a 1. Den
tredje representeras bl. a. av
grev-liga och friherrliga ätterna W. a f
S a u s s, den grevliga ätten W.
(av samma gren) samt av
friherrliga ätten W. v. B r e h m e r av
grenen S a g (e) o c h W a s c h e 1.
— 1. Herman W., f. 1584 1. 1587,
d. 1643, krigare. W. blev
ståthållare på Kalmar slott 1612,
fältmarskalk trol. 1621, riksråd 1630
och generalguvernör i Livland
1643. Han deltog med utmärkelse
i de preussiska fälttågen och var
i Trettioåriga kriget bl. a.
överbefälhavare över en sidohär vid
Oder 1636—37. — 2. Karl
Gustav W., f. 1613, d. 1676,
den föreg:s son, greve av Salmis
och Sölvesborg, fältherre. W.
deltog i Trettioåriga kriget, från
1638 ss. general under Banér och
därefter under Torstensson. Ss.
befälhavare för flottan efter
Fleming segrade han 1644 i andra
slaget vid Femern. 1645—48 var
W. generalissimus i Tyskland (se
Trettioåriga kriget sp.
1313). 1646 blev han riksråd och
fältmarskalk och 164S
generalguvernör i Pommern. W. deltog
i Karl X Gustavs polska och
danska krig, varunder han intog
fästningen Frederiksodde,
kommenderade högra flygeln av
hären vid övergången av Lilla Belt
samt ss. riksamiral (1657)
anförde flottan i öresundsslaget
1658. Ss. medlem av Karl XI :s
förmyndarstyrelse och riksmarsk
(1664) anslöt sig W., som i poli-
Karl Gustav Wrangel. Kopparstick av
Albert Hædwegs.
tiken leddes av krasst egoistiska
motiv, till det parti i rådet, som
genomdrev förbundet med
Frankrike 1672. I det 1674 utbrytande
kriget mot Brandenburg förde W.
till en början befälet ehuru med
föga framgång. W. förde ett
lysande grand-seigneurliv, varom
de för honom uppförda och
delvis med krigsbyten inredda
slotten Skokloster och Wrangelska
palatset i Sthlm (se
Kungs-huset) bära vittne. — 3. W o 1
-mar W., f. 1641, d. 1675, den
föreg:s halvbroder, frih. af
Linde-berg, krigare. Generallöjtnant
1674, förde han befälet över
svenska härens huvudavdelning i
fälttåget mot Brandenburg, varvid
han förlorade drabbningen vid
Fehrbellin 1675. — 4. Erik W.
d. ä., f. 1686, d. 1765, sonsons son
till W. 1, frih. af Lindeberg,
ämbetsman, författare, riksråd 1739
—44. Allmänt uppskattad som
ämbetsman, verkade W. under sin
riksrådstid dämpande på
partimotsättningarna. Han skrev två
tragedier (Fröken Snöhvits
tra-gædia, uppf. 1737, och Torilla
eller Regner och Svanhvita, uppf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
