Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangels land ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Wrangels land—Wrede
1006
Ludenhoff, rysk general, deltog i
världskriget. 1920 stod han i
spetsen för antibolsjevikiska
trupper i s. Ryssland och bildade en
regering på Krim, som erhöll
franskt erkännande. Han led
dock nederlag och måste fly,
varvid hans armé upplöstes. W. hade
övertagit resterna av den
kejserliga ryska Svartahavsflottan, som
vid hans fall internerades i
Bi-serta och 1926 överlämnades till
sovjetregeringen.
Wrangels land, ö i N. Ishavet,
utanför Sibiriens kust, n.v. om
Berings sund. Obebodd klippö,
nående 914 m. ö. h. 4,680 kvkm. —
ön, som upptäcktes av De Long
1867, har uppkallats efter F. v.
Wrangel (se d. o. 15), som
förgäves sökte finna den. Både För.
Stat, och Storbritannien ha gjort
anspråk på W., som emellertid
1924 annekterades av Ryssland.
Vrangsälven, se B y ä 1 v e n.
Vrchlicky [vo’rchlitsky],
Ja-ro s 1 a v, författarnamn för Emil
Frida, f. 1853, d. 1912, tjeckisk
skald, prof, i litteraturhistoria i
Prag 1893. V., som är den främste
representanten för de
”kosmopolitiska” kultursträvandena i
Böhmen, skrev ett 80-tal volymer
lyrik, påverkad huvudsaki. av
tysk och fransk romantik samt av
parnassisterna. V. utförde även
ett utomordentligt omfattande
arbete som poetisk översättare.
Wrede, ätt av baltiskt
ursprung. En gren, den friherrliga
af E1 i m ä, fortlever i
Sverige, Finland och Estland. 1.
Henrik W., d. 1605, ryttmästare,
räddade i slaget vid Kirkholm
Karl IX :s liv genom att avstå
sin häst åt den sårade konungen,
varefter han själv stupade. — 2.
Fabian W., f. 1641, d. 1712,
den föreg:s sonson, greve,
lantmarskalk 1682, kungligt råd 1685.
W. efterträdde K. Fleming som
ledare av reduktionsverket samt
var ss. president i Bergs-,
Kammar- och Kommerskollegierna den
främsta kraften inom den
ekonomiska politiken. I regeringsarbetet
under Stora nordiska kriget
gjorde han betydande insatser. — 3.
Fabian W., f. 1760, d. 1824,
greve, militär, politiker. W.
deltog ss. chef för norra armén i
försöket att kringränna
Kamen-skij i Västerbotten. Han var en av
de ivrigaste befrämjarna av detf
bernadotteska tronkandidaturen
redan vid dess första
framförande i Paris, där han då befann
sig i en diplomatisk mission.
W. var 1810—12 statsråd. — 4.
Fabian Jakob W., f. 1802, d.
1893, den föreg:s son, frih.,
militär, chef för Högre
artilleriläroverket vid Marieberg 1835,
gene-ralfälttygmästare och chef för
artilleriet 1857, generallöjtnant
1867. W. konstruerade talrika
instrument och arbetade inom
bal-listik, fysik, matematik och
för-säkringsväsen. Han påvisade bl. a.
kolsyrans avvikelse från
Ma-riottes lag. — 5. R a b b e W.,
f. 1851, frih., finländsk
rättsve-tenskapsman och politiker, prof,
i Helsingfors 1885—1905, kansler
vid Åbo akademi sedan 1918. W.
deltog i ståndslantdagarna från
1877 och var 1910—13 och 1917—
18 vald led. av lantdagen. Han var
en av de främsta förkämparna för
Finlands konstitutionella rätt i
kampen mot det ryska förtrycket.
Förvisad 1904, tilläts han
återvända 1905 och var till 1909 ordf,
i senatens justitiedepartement.
Även vid grundläggandet av
landets självständighet 1917—18 var
W. en av de ledande. — I
nordisk rättsvetenskap står W. i
främsta ledet, särskilt i fråga om
processrätten. Bland hans arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
