Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wye ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Würzburg
1028
(huv utlslad), üliu, xieiioroiin och
Esslingen. — Enl.
författningen 1919 tillhör högsta makten
den på 4 år valda lantdagen
(f. n. 80 led.). Regeringsmakten
utövas av ett av lantdagen
utsett statsministerium, vars ordf,
har titeln statspresident. —
Historia. Det nuv. W. var en
blomstrande landsdel redan under
romar-väldet, från vilket talrika
minnesmärken finnas bevarade. Det var
senare en del av stamhertigdömet
Schwaben, vid vars upplösning
den sedan 1000-t. kända
grevesläkten av Wirtiniberg
underlade sig större delen därav. Bland
tidigare regenter märkas
Eberhard I (f. 1265, d. 1325), som
avsevärt utvidgade sitt välde och
gjorde Stuttgart till residensstad,
samt Eberhard II (1344—92),
som 1388 besegrade Schwabiska
stadsförbundet (se S c h w a •
ben).EberhardV ”med
skägget” (f. 1445, d. 1496) stiftade
Schwabiska förbundet, grundade
universitetet i Tübingen och
upphöjdes 1495 till hertig (ss. sådan
Eberhard I). Genom det s. k.
Tü-bingenfördraget 1514 fastställdes,
att ständernas samtycke fordrades
vid beskattning och för börjande
av krig. Reformationen vann
insteg i W., och Kristofer (f. 1515,
d. 1568), hertig 1550, en av W:s
främsta regenter, organiserade
den lutherska kyrkan och
reformerade rättsväsendet. Under
Trettioåriga kriget var W. till en början
neutralt men anslöt sig till
Heil-bronnförbundet, varför det efter
nederlaget vid Nordlingen 1634
besattes och utplundrades av de
kejserliga. Då W. även utsattes
för franska infall under Ludvig
XIV: s krig och hertigarna
lättsinnigt slösade med sina
tillgångar, undergrävdes landets
ekonomi. Finansförvaltningen
råkade på 1730-t. i händerna på
den judiske bankiren Süss
Oppen-heimer, som utsattes för folkets
hat och 1737 avrättades. Karl
Eugen (f. 1728, d. 1793),
hertig 1737, utsög till en början
hänsynslöst landet men slog
slutligen in på en reformpolitik.
Fredrik II (f. 1754, d. 1816),
hertig 1797, slöt sig först till
Napoleon I:s fiender men
försonade sig 1802 med denne. Han
antog från 1806 konungatitel, ingick
s. å. i Rhenförbundet och
tilldelades vid olika tillfällen stora
landområden. Under sonen Vilhelm
I (f. 1781, d. 1864) fick W. 1819
en ny författning. W. intog i den
tyska enhetsfrågan en
antipreus-sisk hållning och tillhörde under
Karl I (f. 1823, d. 1891) i
Kriget 1866 Preussens fiender men
anslöt sig 1871 till Tyska riket.
Vid revolutionen 1918 abdikerade
V i 1 h e 1 m II (f. 1848),
republiken utropades och en ny
författning antogs.
Wiirzburg [vyTrtsborg],
huvudstad i Unter-Franken, Bayern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
