Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vågrörelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041 Vågrörelse 1042
slag: longitudine’lla och
t r a n s v e r s e’ 11 a. Vid de förra
ske svängningarna i
fortplant-ningsriktningen (ex. ljudvågor i
gaser och vätskor). Tänker man
sig tre successiva vågytor med %
våglängds inbördes avstånd, så ha
punkterna å de yttre av dessa
ytor i ett visst ögonblick
maximum av elongation i
fortplant-ningsriktningen, medan punkterna
å den mellersta ha maximum av
elongation i motsatt riktning.
Mediet mellan första och andra
vågytan är sålunda
komprimerat, medan det mellan andra och
tredje vågytan är förtunnat.
Efter % period är förhållandet
omvänt. V. kan sålunda betraktas
som en serie förtätningar och
för-tunningar, som rör sig med en viss
hastighet. Tryckskillnaden
mellan förtätningar och förtunningar
åstadkommer kopplingen mellan
mediets olika delar. V:s
hastighet beror därför på
kompressi-biliteten (den är inverterade
värdet av kvadratroten ur
produkten av kompressibilitet och
täthet i C.G.S.-enheter). —
Trans-versell är en V., vid vilken
svängningarna ske vinkelrätt
mot fortplantningsriktningen.
Punkter, som urspr. ligga på en
rät linje, komma att ligga på en
rörlig sinuslinje, då en
transver-sell V. fortplantar sig längs den
räta linjen. Härvid uppkomma
skjuvningskrafter, som förmedla
kopplingen mellan mediets delar.
Enär skjuvningskrafter endast
kunna uppträda i fasta kroppar,
kunna transversella V. ej uppstå i
vätskor och gaser, medan i fasta
media såväl longitudinella som
transversella V. äro möjliga. —
Hittills ha behandlats endast V.
i obegränsade media, men V.
kunna fortplanta sig även i
begränsade media, ss. longitu-
Vågrörelse. Fig. 2. Longitudinell
vågrörelse. Rad 1 motsvarar rad 1 i fig. 1.
2. Punkternas läge efter V, period,
3. efter 3A period, 4. efter 1 V4 period.
dinella V. hos vätskor 1. gaser
i rör samt transversella 1.
longitudinella V. hos stavar. Vid
transversella V. hos strängar
(vilka lätt kunna iakttagas å en
tillräckligt lång, spänd tråd, som
man ger ett plötsligt slag nära
ena änden) förmedlas kopplingen
mellan strängens delar av
spänningen, som därför inverkar på
dess fortplantningshastighet (jfr
Sträng). — Transversella V.
av annan art äro de
elektromagnetiska (jfr Ljus. Fys. och
Spektrum). De bestå av ett
elektriskt och ett magnetiskt
fält, som äro vinkelräta mot
varandra och utbreda sig
gemensamt. Alla transversella V.
kunna uppvisa polarisation (se d. o.
1), varmed menas, att
svängningarna försiggå i ett bestämt
plan genom vågnormalen. — En
grundlag för alla V. är Huygens’
teori (se d. o.), som noggrannare
formulerats av Young och
Kirch-hoff. Av denna följer, att om i
mediet befintliga hinder endast låta
en del av vågytorna komma fram,
V: s fortplantning bortom dessa
hinder sker i form av strålar (se
d. o.), såvida ej diffraktion (se d.
o.) uppträder. Om två delar av
en vågyta efter att ha
fortplantat sig längs olika banor
sammanträffa i en punkt, uppträder
interferens (se d. o.). I
inhomo-gena media krökas urspr. plana
vågytor (och i tillämpliga fall
raka strålar), emedan olika delar
av vågytorna få olika
fortplantningshastighet. Vågytor och
strå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
