Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Världskriget (Fientligheternas utbrott)
1094
det oaktat den av kejsaren
anordnade interventionen i Wien.
Tilllika uttryckte kejsaren till tsaren
sin förhoppning om samverkan
för de växande svårigheternas
övervinnande. Ett förslag av
Sa-sonov om direkta förhandlingar
vägrade österrike-Ungern
godtaga. Det ansåg sig ha gått
tillräckligt långt i fråga om
eftergifter genom att förklara, att det
icke ämnade annektera serbiskt
territorium 1. antasta Serbiens
suveränitet. Tyskland ökade sina
påtryckningar i Wien, därtill
föranlett bl. a. av Greys nu
framförda varning, att England icke
skulle kunna stå likgiltigt, om
Tyskland och Frankrike droges in
i det hotande kriget. Denna
varning skärptes följande dag, då
Grey svarade ett klart nej på
Tysklands fråga, om England
kunde binda sig att iakttaga
neutralitet, ifall Tyskland icke
gjorde några territoriella förvärv i
Europa på Frankrikes bekostnad.
30 juli medförde först en ljusning
såtillvida, att Berchtold
förklarade sig villig att förhandla direkt
med Petersburg. Men tillika
utfärdades i Petersburg order om
allmän mobilisering. Följande
dag följde Österrike-Ungern
exemplet, och Tyskland
proklamerade ”tillstånd av hotande
krigsfara”. Österrike-Ungern vägrade
i det sista att tillåta en rysk
intervention i den serbiska
frågan. Betr, det engelska
medlingsförslaget förklarade det sig
visserligen icke emot att ta det i
övervägande, men det vägrade
att under tiden inställa sin
aktion mot Serbien och krävde
dessutom, att Ryssland skulle
inställa sin mobilisering. Samma
fordran tillställde Tyskland ryska
regeringen i ett ultimatum med
tolv timmars frist. Samtidigt
rik
tades en tysk fråga till
Frankrike, om det i ett rysk-tyskt krig
skulle iakttaga neutralitet. Det
franska svaret, som Tyskland
begärde inom 18 timmar, blev i
form undvikande, i sak avvisande.
Frankrike hade de närmast
föregående dagarna vidtagit vissa
militära försiktighetsåtgärder och
tog 1 aug. steget ut till allmän
mobilisering. Ungefär samtidigt
mobiliserades Tysklands
stridskrafter. — V:sutbrott och
successiva utvidgning.
Då något svar på Tysklands
ultimatum, icke inom föreskriven tid
ingått, överlämnades på e. m. 1
aug. Tysklands krigsförklaring
mot Ryssland. Först 3 aug. följde
en liknande mot Frankrike.
Därmed hade Tyskland tagit det
formella initiativet till ett
tvåfronts-krig. Trippelalliansens (se d. o.)
casus foederis kom därför icke i
tillämpning. österrike-Ungern
förklarade sig emellertid
omedelbart solidariskt med Tyskland,
ehuru dess formella anslutning ej
gavs förrän 5 aug. i form av dess
krigsförklaring mot Ryssland.
Den tredje trippelalliansmakten,
Italien, fann sig däremot, då
kriget icke var ett defensivt krig, av
förbundsfördraget oförhindrad att
proklamera sin neutralitet,
liksom också Rumänien. —
Tysklands enda utarbetade krigsplan
(jfr v. Schlief f en) gick ut på att
söka ett hastigt avgörande på
västfronten, innan kriget på
allvar togs upp mot Ryssland. Ett
direkt infall över franska gränsen
ansågs icke kunna ge tillräckligt
snabbt resultat. Därför valdes en
väg över Luxemburg och Belgien.
2 aug. besattes Luxemburg och
riktades till Belgien en begäran
om fritt genomtåg mot löfte att
dess territorium efter freden
skulle av tyskarna utrymmas. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
