Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Världskriget (U-båtskriget)
1142
U-båtskrigets omfattning.
Förändringar i världens handelsflottor i 1,000-t. brutto registerton Antal tyska U-båtar i tjänst (medeltal) Antal sänkta tyska U-båtar
Sänkt av U-båtar Nybyggnad
Aug. 1914-3’/i2 1915 10 1,200 24 5
*/i 1915—30/6 1915 380 600 31 11
’ji 1915-3,/i2 1915 700 600 44 12
*/i 1916—3% 1916 570 840 50 8
’/? 1916—3,/i2 1916 1,270 850 84 13
*/« 1917—3% 1917 3,300 1,260 122 19
’Ii 1917—3*/i2 1917 2,360 1,660 135 43
’/i 1918—30/6 1918 1,740 2,110 125 41
’Ii 1918—31/io 1918 590 1,380 124 21
Summa | 10,920 | 10,500 | | 173
Anm. Under krigets sista veckor förstördes av tyskarna själva 1. sänktes
ytterligare flera U-båtar.
sjöstrider utkämpades: en ö. om
Gotland 2 juli 1915, då tyska
minkryssaren Albatross drevs på
grund vid öster garns fyr, samt
ett par i Rigaviken juli 1915 och
okt. 1917. — Av händelser i
utomeuropeiska
farvatten förtjäna främst
nämnas tyska Stilla havs-eskaderns
under amiral v. Spee försök att
taga sig hemåt, dess lyckosamma
strid vid Coronel (se d. o.) och
dess förstöring vid
Falklandsöar-na (se d. o.) 8 dec. 1914. I övrigt
gjorde i dessa farvatten endast
några då och då uppdykande
kryssare de allierades handel något
avbräck, främst Emden (se d. o.),
Möwe (se Dohna) och Wolf. —
Handelsblockaden och [-undervattensbåtskri-g-]
{+undervattensbåtskri-
g+} et. Sjövapnet kom under V. att i
stor utsträckning tagas i
handelskrigets tjänst. Västmakternas
geografiska belägenhet och
överlägsenhet till sjöss satte dem i
stånd att redan från krigets
början förvisa centralmakternas
sjöfart från världshaven (jfr B 1 o c
-k ad sp. 85 f.). Som repressalier
härför tillgrep Tyskland det s. k.
U-båtskriget. Genom en not 4 febr.
1915 förklarade den tyska
rege
ringen, att alla fientliga fartyg,
som påträffades inom farvattnen
runt Storbritannien och Irland,
skulle komma att förstöras, och
det framhölls eftertryckligt, att
även neutrala fartyg löpte fara
inom samma område. De efter
Lusitanias (se d. o.) sänkning 7
maj 1915 överlämnade noterna
från För. Stat, tvungo Tyskland
till vissa modifikationer (bl. a.
skulle passagerarfartyg ej
anfallas). Efter sänkandet av Arabic
aug. 1915 och därav följande
notväxling med För. Stat, upphörde
U-båtskriget för en tid nästan
fullständigt. Febr. 1916 inträdde
en om ock temporär skärpning, då
Tyskland ville tillgripa sänkning
utan varning av handelsfartyg,
som visat sig vara beväpnade.
Under hösten 1916 ökades
tonnage-sänkningarna i samband med
ökning av antalet U-båtar. Från
tyskt militärt håll drevs med
allt större skärpa trots en
stark opposition från vissa
politiska kretsar kravet på att
U-båtskriget skulle göras
”oinskränkt”. De militära
myndigheterna genomdrevo 31 jan. 1917
beslut om att alla fartyg inom
stora havsområden vid Europas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
