Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värnplikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Värnplikt
1204
omkr. fyllda 20 år under en
tidrymd av 20 å 25 år (se härom
olika länders Försvarsväsen); den
värnpliktige tillhör härunder’
olika uppbåd (se d. o.; jfr
Sverige sp. 480), i regel tre: linjen
(tiden för inkallelse under
fanorna), linjens reserv och lantvärn 1.
landstorm. Efter världskriget ha
indragningarna inom
försvarsvä-sendet i flera länder, bl. a.
Sverige, tagit form av en begränsning
av antalet i fredstid till
linjetjänst utbildade vapenföra. — I
Sverige var i äldsta tid varje
vapenför man skyldig att vid
allmänt uppbåd ansluta sig till
lantvärnet (se Svenska armén),
och befolkningen i vissa landskap
var skyldig att deltaga i ledingen
(se d. o.). Denna
krigsorganisation förlorade efter hand sin
betydelse. Allmänna uppbåd blevo
sällsynta, och krigstjänsten sköttes
av på rusttjänst grundade
ryttar-härar samt av värvade trupper.
Genom det av Gustav Vasa
grundlagda äldre indelningsverket (se
d. o.) infördes utskrivning till
infanteritjänst, d. v. s. V:s
utkrävande endast av ett fåtal. Detta
system upphörde med det yngre
indelningsverkets genomförande,
då befrielse från utskrivning
utlovades. Härigenom började
skyldigheten till allmän V. försvinna
ur folkets medvetande. Mars 1808
påbjöds under trycket av det
svåra krigsläget allmän
inskrivning i lantvärnet, varav
30,000 man sedermera uttogos.
1810 beslöts, att 50,000 man s. k. [-förstärkningsman-s-]
{+förstärkningsman-
s+} k a p skulle kunna uppställas,
men då detta väckte starkt
missnöje, infördes 1812 i stället
bevä-ringsinstitutionen. Ang.
utvecklingen av denna till en
enbart på allmän V. byggd
organisation av armén se Svenska
armén sp. 328, Sverige sp.
482 och Grundskatt sp. 17.
— Den allmänna V. nådde sin
fullständigaste tillämpningsform i
1914 års härordning. Samtliga
vapenföra män skulle enl. denna
utbildas, varjämte icke vapenföra
(se Icke vapenför) skulle
utföra handräckningsarbeten.
Utbildningstiden blev rationellt
uttagen. Genom en första
tjänstgöring vid hären å 250 dagar (för
huvudmassan av de värnpliktiga)
erhölls en effektiv utbildning, som
fullkomnades med 3
repetitionsöv-ningar å 30 dagar. En särskild
reservtruppövning om 15 dagar
under 9:e värnpliktsåret skulle
skänka större effektivitet åt de
reservtrupper, som kunde
uppställas. Vid marinen, som även i viss
mån baserats på allmän V.
(jfr Svenska flottan),
infördes en tjänstgöring på 360
dagar. Slutligen förekom för
landstormen en övning om 5 dagar.
För studenter och med dem i
värn-pliktshänseende likställda
stadgades en vapenövningstid av 485
dagar vid hären och 500 vid
marinen. 1914 års härordning
inskränktes dock snart genom det
s. k. provisoriet (se Svenska
armén sp. 328 f.). — Gällande
värnpliktslag är av 12 juni 1925.
Varje svensk man är värnpliktig
fr. o. m. det kalenderår, under
vilket han fyller 20, t. o. m. det,
under vilket han fyller 42 år. För
den, som förvärvar svensk
medborgarrätt det kalenderår, under
vilket han fyller 20 år, 1. därefter,
inträder V. fr. o, m. året efter det
han förvärvat nämnda rätt. V.
fullgöres i beväringen och
landstormen. — Beväringen delas i
första och andra uppbådet.
Tjänstetiden i det förra är 11, i
det senare 4 år. Den tid,
värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
