Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanland - Västmanlands län - Västmanlands läns folkhögskola - Västmanlands norra domsaga - Västmanlands regemente - Västmanlands södra domsaga - Västmanlands trängkår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Västmanlands län—Västmanlands trängkår
1248
som Tidö, Strömsholm och Ängsö
samt det utomordentligt
tidstypiska Fullerö (se dessa ord).
Västmanlands län omfattar
Västmanlands ö. hälft, ett område
i v. Uppland samt Södermanlands
n.v. hörn. 6,756 kvkm., därav
6,438 kvkm. land. Folkmängd
(1927) 163,615, därav 81,945
mankön. I städerna bodde s. å. 29,7 %
av V:s befolkning. V. indelas
judi-ciellt i 4 domsagor och 6 tingslag,
lydande under Svea hovrätt, och
administrativt i 4 fögderier och
13 landsfiskalsdistrikt. 4 städer
(Västerås, Sala, Köping, Arboga),
1 köping (Kungsör) och 3
muni-cipalsamhällen. Av arealen
upp-togos 1926 1,325 har av trädgård,
165,890 har av åker, 11,590 har av
naturlig äng; den odlade jorden
utgjorde 26,0 % och skogsarealen
64,2 % av hela landarealen.
Skörden utgjorde 1927 9,265 ton vete,
13,720 ton råg, 4,265 ton korn,
56,235 ton havre, 12,785 ton
blandsäd, 3,620 ton baljväxter, 18,295
ton potatis, 20,555 ton
foderrotfrukter och 262,230 ton hö.
Hus-djursstocken utgjorde 1919 25,805
hästar, 78,560 nötkreatur, 27,510
får, 1,130 getter, 18,925 svin och
119,860 höns. Fisket gav 1923 116
ton. Av lantbruk och fiske levde
1920 37,7 %, av industri,
hantverk och bergsbruk 36,8 % samt
av handel och samfärdsel 8,5 %
av V:s befolkning. Industrin
sysselsatte 1926 13,155 arbetare vid
407 arbetsställen, därav inom
malmbrytning och metallindustri
8,918 och 87, inom jord- och
stenindustri 1,212 och 39 samt inom
träindustri 1,683 och 96. De
allmänna vägarna hade 1926 en
längd av 2,20S km., järnvägarna
1927 556 km., därav 421 km.
enskilda (362 km. normalspåriga).
V. beröres av Norra stambanan
och statsbanan Krylbo—Mjölby,
de enskilda normalspåriga Krylbo
—Norbergs, Oxelösund—Flen—
Västmanlands,
Sala—Gysinge—-Gävle, Stockholm—Västerås—
Bergslagens och Örebro—Köpings
järnvägar samt de enskilda
smalspåriga Köping—Uttersbergs och
Uttersberg—Riddarhyttans
järnvägar. Handelsflottan räknade vid
1926 års slut 12 ång- och
motorfartyg samt 1 segelfartyg om
sammanlagt 1,034 nettoton.
Västmanlands läns
folkhögskola vid Tärna station i Kumla
skn, grundad 1876, omfattar
huvudkurs och andra årskurs samt
parallellundervisning till dessa,
Västmanlands norra domsaga
i Västmanl. 1. utgöres av två
tingslag, Gamla Norbergs
bergslags och Vagnsbro härads
tingslag samt Norrbo tingslag. 26,680
inv, — 1 jan. 1929 skall
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo
härads tingslag tilläggas V., som
därefter benämnes
Västmanlands mellersta
domsaga (skall bilda två tingslag,
Gamla Norbergs bergslags samt
Siende och Norrbo).
Västmanlands regemente, I.
18, infanteriregemente, indraget
1928, senast förlagt till Västerås.
V. bildades genom den 1623
beslutade uppdelningen av Upplands
storregemente.
Västmanlands södra domsaga
i Västmanl. 1. utgöres av två
tingslag, Snevringe samt
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo
härads. 30,470 inv. — V. skall 1
jan. 1929 uppgå i Västmanlands
v. domsaga och Västmanlands
mell. domsaga (se
Västmanlands norra domsaga).
Västmanlands trängkår, T. 5,
intill 1904 kallad Andra Svea
trängkår, uppsattes 1902 och
indrogs 1928. V. var förlagd till
Sala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
