Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zantedeschia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Zantedeschia—Zaragoza
1362
Zantede’schia, växtsläkte (fam.
Ara’ceae). Z. aethio’pica, (t r ä d
-gårds-) kalla, ofta (felaktigt)
benämnd CaTla 1. Richa’rdia, är
en storväxt ört med gula
blomkolvar inom stora, vita hölster.
Den härstammar från
Syd-Amerika och odlas som krukväxt samt
utplanteras ofta på sommaren.
Zanzibar [sænnsiba’(r) ], se
Sansibar.
Zåpolya [sa’pålja], Johan
(Janos), d. 1540, ungersk
magnat, som 1511 blev härskare i
Siebenbürgen ss. vojvod och 1526
konung av Ungern (se vid. d.
o. sp. 99). — Hans son Johan
Sigismund, f. 1540, d. 1571,
var ss. turkisk vasall
Siebenbür-gens vojvod och titulärkonung av
(turkiska) Ungern.
Zapote’ker, indianskt folk,
ännu kvarlevande i sitt gamla
område i den mexikanska staten
Oaxaca. Jämte mixteker och
några smärre stammar bilda de den
zapotekisk-mixtekiska
språkgruppen. Av de tre kulturerna i
Mexiko var Z:s den mellersta.
Under dettas äldre, av maya
påverkade skede låg huvudorten vid
Monte Alban (vid nuv. staden
Oaxaca). Typiska för den
zapo-tekiska kulturen från denna tid
äro de s. k. gravurnorna, vilka
vanl. voro uppställda i rad i en
ni sch ovanför gravöppningarna,
som tillslötos av hällar med
skulpturer av religiöst innehåll.
Huvudort under det yngre, av
nahuakulturen influerade skedet
var Mitla, nu en by i staten
Oaxaca. Från denna tid
härstamma de i palatset i Mitla
befintliga, i aztekisk stil utförda
väggmålningarna med aztekiska
religiösa motiv. Säreget zapotekiska
äro däremot reliefskulpturerna
med geometriska mönster i
samma palats. Se vid. F o r n a m e -
En art Zantedeschia.
rikansk kultur sp. 347 fl.
Jfr Indianer sp. 1297.
Zar, persiskt längdmått av
växlande storlek, vanl. 1,04 m.
Zar [tsar], annan form för tsar.
Zara [tsa’-], serb. Zadar,
stad i Dalmatien, vid Adriatiska
havet, jämte närmaste
omgivningar bildande prov. Zara i
Venezia Giulia, Italien. Staden,
som har italiensk karaktär, är
rik på romerska fornlämningar
och har flera medeltida kyrkor,
bl. a. domkyrkan, uppförd 1247
—85. Z. har god hamn och är
känt för sin
maraschinotillverk-ning. Ärkebiskopssäte. 18,000 inv.
— Z. hette i forntiden Ja’dera.
Det tillhörde Venedig 1409—1797
och därefter Österrike samt var
huvudstad i österrikiska
Dalmatien. Efter världskriget
tillerkändes det Italien 1919.
Zaragoza [tharagå’tha],
Sa-ragossa. 1. Provins i
Arago-nien, ö. Spanien. Jordbruk och
boskapsskötsel. 510,000 inv. — 2.
Huvudstad i Z. 1, pä Ebros h.
strand, vid bifloden Huervas
inflöde. Ärkebiskopssäte.
Universi
Ord, som ej Jterfinnag under Z, torde sökas under S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
