Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
Zorn—Zostera
1394
av brilj ant karaktäriserade bilder,
ss. porträttet av Harald
Wiesel-gren (En skål i Idun, 1893, Nat.
mus.), påträffar man tomt
virtuosa bravurnummer. I det stora
hela äger dock hans konst en stark
ursprunglighet. Med hela sitt
saftiga, sensuella temperament var
han in i det sista en övertygad
realist. — Det världsrykte, Z.
vann, gällde kanske i första hand
etsaren. Hans grafiska produktion
följer från 1880-t. hans målade
och ger i en helt och hållet
personlig teknik uttryck åt samma
robusta verklighetssinne. Ur ett
liksom tillfälligt regn av streck
modelleras figurerna fram med
plastisk klarhet och tecknas dagrarna
med de finaste förtoningar. — I de
få skulpturverk han utförde (bl. a.
Faun och nymf, 1895; Morgonbad,
1908; Gustaf Vasa, 1903, Mora)
framträder han som en även på
detta område högt begåvad
konstnär. — Bland Z:s många
donationer märkas sådana till
Sverige-Amerika stiftelsen och till
Svenska akademien (huset
österlånggatan 51, Sthlm, med källaren
Freden) samt till en professur i
svensk och jämförande
konsthistoria vid Stockholms högskola. Sin
förmögenhet (c:a 4 % mill. kr.)
testamenterade han till svenska
staten att förvaltas av konungen i
statsråd. Hans samlingar skola
för framtiden bevaras i Mora. —
Monografi av T. Hedberg (2 dir,
1923—24), beskrivande katalog
över etsningarna av K. Asplund
(2 dir, 1920—21).
Zorn [tsårrn], Philipp, f.
1850, d. 1928, tysk rättslärd, prof,
senast i Bonn 1900—14. Z. var
Tysklands ombud vid
fredskonfe-renserna i Haag 1899 och 1907
samt en av föregångsmännen i
arbetet för folkrättsligt
skiljedomsförfarande. Bland hans skrif-
Cigarrettrökerskan. Etsning av Anders
Zorn. (1891.)
ter märkes Staatsrecht des
deut-schen Reiches (2 bd, 1880—83).
Zorndorf [tså’rrn-], by i prov.
Brandenburg, Preussen, n. om
Küstrin. 1,000 inv. — Under
Sjuåriga kriget (se d. o. sp. 654)
segrade preussarna 1758 vid Z.
Zoroa’ster, se Zarathustra.
Zorrilla y Mora’! [thåri’llja i],
José, f. 1817, d. 1893, spansk
skald. Z., som är en av
förgrundsfigurerna inom den spanska
nyromantiken, skrev lyriska dikter,
av vilka många behandla folkliga
legendmotiv, samt skådespel (bl.
a. Don Juan Tenor io, 1844).
Zo’ser, egyptisk farao,
inledande 3:e dynastin (trol. 2900-t. f.
Kr.), känd för sina byggnadsverk
vid Abydos och Sakkara (se d. o.).
Zoste’ra, växtsläkte (fam.
Po-tamogetona’ceae). Z. marina,
bandtång, grästång, är en
vattenväxt med bandlika, ofta
meterlånga blad och obetydliga
blommor inom hölsterblad. Rätt
allmän i s. Sverige på lerig
havsbotten, där den kan bilda hela
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
