Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zygomorf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1401
Zygomorf—Zöppritz
1402
Zygomo’rf (av grek. zygo’n,
parvis, och. morfe’, form), se
Sym-m e t r i sp. 614.
Zygo’t (av grek. zygo’n,
parvis). 1. Cell, som uppkommer
genom sammansmältning av två
gameter (särskilt hos alger och
algsvampar). Jfr
Befruktning sp. 1214. — 2. Se
Ärft-lighetslära. — Jfr Garnet.
Zyma’s, se Enzym sp. 1106.
Zymofosfa’t, förening mellan
fosforsyra och socker. Bildas vid
förjäsning av socker i närvaro av
fosfat. Z. spelar bl. a. (enl.
undersökningar av tyske kemisten
Gustav E m b d e n, f. 1874) en viktig
roll vid kolhydratomsättningen i
musklerna hos högre djur.
Zymoge’n (av grek, zyme’,
jäsning, och ge’nein, bliva), se
Enzym sp. 1105.
Zürich [tsyTig], fr. Zurich. 1.
Kanton i n. Schweiz. 1,729 kvkm.
550,000 inv. (tysktalande, mest
protestanter). Betydande industri,
jordbruk och boskapsskötsel. — 2.
Schweiz’ största stad, huvudstad i
Z. 1, naturskönt belägen på ömse
sidor om Limmat, vid Zürichsjön.
210,000 inv. — Bland äldre
byggnader märkes den romanska
domkyrkan, Gross Münster, uppförd
på 1000—1200-t., bland nyare
polytekniska högskolans byggnad,
uppförd av G. Semper 1860—64.
Om vetenskapliga och kulturella
institutioner se Schweiz sp. 282
f. Z. är Schweiz’ förnämsta
industristad (maskin-, siden-,
bomulls- och elektroteknisk industri)
och ett viktigt trafik- och
turistcentrum. Om järnvägslinjer se
Schweiz sp. 280. Z. har
flyglinjer till Berlin, Hamburg,
München och Genève. — Z., lat. Tu’ri-
Parti av Zürich med domkyrkan,
cum, är en urgammal keltisk ort.
Känt som tysk stad sedan 800-t.,
blev Z. 1218 fri riksstad och
ingick 1351 i Edsförbundet. Det var
säte för Zwinglis
reformationsrörelse och är av ålder den
ledande staden inom tyska Schweiz;
till 1848 var det reellt
Edsförbundets huvudstad. — I Z.
bekräftades freden i Villafranca
1859 (se Italien sp. 1605).
Zürichsjön [tsy’ri§ ], insjö i
mell. Schweiz, 409 m. ö. h.,
avflyter genom Limmat till Aar. 87
kvkm. Största djup 143 m.
Zöllner [tsö’11-], J oh ann
Carl Friedrich, f. 1834, d.
1882, tysk astronom, prof, i
Leipzig 1872, framstående forskare på
det astrofysikaliska området, spec.
inom fotometrin, där han
konstruerade en fotometer.
Zöppritz [tsö’pp-], Karl, f.
1838, d. 1885, tysk geograf, prof, i
Giessen 1867, i Königsberg 1880.
Z. har uppställt teorin för
havsströmmarnas uppkomst samt bl. a.
författat en allmänt använd
lärobok om kartprojektioner.
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
