Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålharka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1435
Ålödla—Åmål
1436
Norge och att återta de förlorade
tyska provinserna.
Underhandlingarna, som delvis fördes bakom
Karl XII:s rygg, strandade på
hans vägran att göra
landavträdelser.
Ålödla, se
Jättesalamandrar.
Åm (urspr. av grek, a’me,
vattenspann), se Fat.
Åminne. 1. Egendom med
masugn, gjuteri och mek. verkstad i
Värnamo landskommun, Jönköp.
1. Bruket, som anlades 1876 och
äges av Åminne bruks nya a. b.,
grundat 1922, tillverkar tackjärn
och gjutgods och är det enda bruk
i Sverige, som använder sjömalm.
— 2. Gods i v. Nyland, Finland,
vid en vik av Finska viken,
fideikommiss inom ätten v. Knorring.
Å. var ätten Horns af Åminne
stamgods och ägdes 1786—1925
inom numera grevliga ätten
Arm-felt. Huvudbyggnad från 1800-t :s
början av K. K. Gjörwell och
Charles Bassi.
Åmmeberg, zinkgruvor s.ö. om
Askersund i Lerbäcks och
Hammars socknar, Örebro L, samt
Godegårds skn, östergötl. 1.
Malmen, som är inbäddad i leptit,
utgöres av ett 3,5 km. långt
zinkbländeförande lager med
brant, delvis vertikal stupning och
växlande mäktighet, i regel högst
3 m., på ett ställe 12 m. I detta
lager ligga långsträckta linser
och körtlar av brunt, nästan
järnfritt zinkblände. Malmen åtföljes
av blyglans. Genom skrädning
erhålles dels stuffblände (38
% zink), dels vaskmalm
(c:a 20 % zink). Den senare
anrikas och båda sorterna rostas
för avlägsnande av svavel,
varpå produkten utföres till
Belgien, där nedsmältning sker tills,
med galmeja. 1926 brötos
sammanlagt 94,342 ton malm, varav
erhöllos 9,357 ton direkt
användbar malm med 38 % zink och
55,000 ton anrikningsrågods. Å.
äges sedan 1857 av gruvbolaget
Vieiile Montagne.
Åmmebergs järnväg (Å. J.),
en gruvbolaget Vieiile Montagne
tillhörig, normalspårig, 10,9 km.
lång godsbana från Åmmeberg till
Nygruvan i Hammars skn, Örebro
1. Byggd 1863.
Åmning, se Djupgående.
Åmot. 1. Kapellförsamling till
Ockelbo (se d. o.). — 2. Egendom
och f. d. järnbruk i Å. 1. Tillhör
Ockelboverken (se d. o.). — 3.
Municipalsamhälle i Eda skn,
Värml. 1., vid statsbanelinjen Kil
-—Charlottenberg. 375 inv.
Åmotfors, pappersbruk i Ny
skn, Värml. L, 2 km. från Åmots
municipalsamhälle. Äg. Å.
pappersbruks a. b., grundat 1897.
Åmål, enda staden i Dal,
Älvsb. 1., vid Åmåls åns utlopp i
Dalbosjön. 6,505 inv. — Å. är en
idyllisk stad, rik på planteringar.
Kyrka från 1700-t:s slut.
Statens samskola. Industrin
sysselsatte 1928 760 arbetare vid 21
arbetsställen, bl. a. Bergslagernas
järnvägars reparationsverkstad,
a. b. A. G. Rålins orgel- och
pianofabrik, a. b. Åmåls yllefabrik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
